Vafan, håller jag på Halmstad?
Welinder ser tydliga tecken på att MFF håller på att förvandlas till HBK. Läs och bedöm själv.
I morse vaknade jag med en gnagande känsla över att något var fundamentalt fel. Solen sken, så det var inte vädret som påverkade mig. Sydsvenskan fanns i brevlådan, så det kunde också avskrivas. Min trippla espresso smakade utmärkt och det fanns varmvatten i duschen, så det var heller inte problemet. Så slog jag upp sporten och då kom jag på det. MFF håller sakta men säkert på att förvandlas till Halmstad BK
Vad yrar han om, tänker du? Jo, här har du tre oroväckande tecken på att MFF är på väg att bli förvillande likt HBK:
1. Pengar på banken, juniorer på bänken.
Precis som Halmstad ser det bättre ut på banken, än på bänken. Eller på plan för den delen. Rekordlång skadelista är en del av förklaringen. Överpriser på spelare vi bjudit på en annan. Men nog borde vi köpt Dixon, oavsett vad Häcken begärde. 12 miljoner framstår som ganska billigt i dagsläget. Som det ser ut kommer vi varva bra insatser med mindre bra och i slutändan få vara nöjda med en mittenplacering. Och i vårt stilla sinne tänka – säljer vi nu inte bara de bästa, kanske vi har chansen nästa år?
2. Bortförklaringar
Daniel Andersson gjorde inte en av sina bättre matcher. Felpasset vid 0 – 2 ska man inte ge allt 
för stor betydelse när man sätter betyg på honom, även om det är typiskt för en match när han inte är i slag. Men han har byggt en krockkudde med kanonmatcher, så att han faller ur ramen någon enstaka gång tänker jag inte gnälla över. Men jag baxnar när jag både från honom och Åkeby hör saker som ”Vi spelade bra”. ”Otur”. ”Vi skulle haft straff”. Visst, tyck så (och som supporter håller jag med). Men säg det inte. Vi spelade på hemmaplan. Otur och missade straffar ska göra att vi bara vinner med uddamålet. Inte att vi förlorar.
3. Strandraggare.
Söndagens träning. Jon och Emil är ombytta men ska rehabträna individuellt. Med laget tränar Labinot Harbuzi som är mitt under uppbyggnad. Vad gör Dahan? Jo, hänger vid staketet under hela passet och snackar med en brud. Inte ska Jon och Emil behöva jogga fram till honom och fråga vilka övningar de ska köra? Han ska vara helt och hållet fokuserad på de skadade spelarna och hjälpa dem med allt, om det så är stretching av lilltån. Richard bör alltså ha sina händer fulla. Med spelarna, inte brudarna.
(Ja. Jag ska villigt erkänna att jag inte har en susning om hur pass bra Dahan är på rehabilitering, eller vad han gör för de skadade spelarna mellan de ordinarie tränarna. Han kanske är jättebra. Men idag sluggar jag hellre en gång för mycket än för lite. Och med den mustaschen har han garanterat självförtroende nog för att skratta bort en skopa ovett om det inte är välförtjänt.)
Inget ont om tjejen, hon är säkert anhörig till truppen och hur trevlig som helst, men desto större anledning för Dahan att inte konversera sig igenom träningen.
Fundera på det här, och säg inte sen att du inte är rätt sugen på att fira semester på Tylösand.
