Lagbanner

Kåffe: Förlåt mig Joseph!

"En del lovsjunger Höiland som den som hållit högst kvalité under säsongen och en del anser att vi inte varit något utan Skoog. Men ni fattar ingenting."

Det var den 2/9 2002. Jag och ett knappt hundratal MFF-vänner stod på restaurang Clara i Stockholm och såg den erbarmligt dåliga allsvenska fotbollsmatchen Kalmar-Malmö. Ställningen var 0-0 långt in i den andra halvleken och MFF spelade jämmerligt uselt. Och sämst av alla var vår vänstermittfältare Joseph Elanga. Han slog inte en passning rätt, han vann inte en närkamp, han misslyckades med varenda dribbling och han gjorde löpningar sämre tajmade än ett Estonia-skämt hösten 1994.

Då skrek jag det. "Fy fan vad du är dålig, Elanga! Du är så usel - du har fan inte ett rätt! Byt ut honom, för fan!". Frustrationen hos mig var total, eftersom jag vid detta tillfälle insåg att Joseph som skänkt mig så mycket glädje genom sina sprintrusher och stenhårt precisa inlägg, gått från att ha varit VM-spelare i Afrikas bästa landslag till att bli ett allsvenskt rundningsmärke. Och det gjorde ont.

Visserligen hade Joseph glimtat till ibland, som t.ex. i bortamatchen mot HIF - en klassisk Elanga-match där han varit osedvanligt usel tills det att han avgjorde tillställningen med ett vackert väggspel och en projektil från vänsterkanten, som Ijehs panna inte kunde missa att göra mål på - samt då i Kalmar-matchen, där Joseph strax efter mitt utspel fick bollen på mitten och likt en väloljad gasell rusade fram mellan KFF-försvararna och ensam med målvakten lyfte in matchavgörande 0-1.

Men Elangas säsong 2002 hade egentligen varit en lång ökenvandring från början till slut. Han var ojämnare än en grusväg i Norrlands inland och Tom Prahls val att flytta ner den högerfotade Yngvesson som förstaval på vänstermitten talade sitt tydliga språk; Elanga var egentligen inte ordinarie. Ja, Joseph "glömdes" även, helt sonika, bort då tjugotvåmanna-truppen till en träningsmatch skulle tas ut, vilket ledde till att han för första gången uttalade viljan att söka sig någon annanstans.

Och när det under försäsongen 2003 stod klart att den vänsterfotade Bergström och den tvåfotade Chanko värvats som mittfältsförstärkningar, började AIK-ryktena florera intensivt. Joseph var förlorad, kändes det som. Och det kändes, tyvärr, helt rätt.

Jag vet inte om det var en slump som gjorde att Prahl testade Elanga som vänsterback för första gången. Visst, ryktet hävdar att det var som back han var uttagen i Frankrike-VM ྞ, men ingen trodde väl på allvar att den naivt offensive mittfältseleganten skulle kunna mäkta med att passa in som back i generalens preussiska defensiva pussel. Vad var nästa steg; Olof Persson som målvakt? Det kändes som om Prahl bara satte honom där tills Kisfaludy ordnat med de sista mellanhavandena med Solna Föreningssparbank.

Eller så hade Prahl allt på känn.

Vissa lyfter fram Majstorovic som vår klart bäste spelare och vissa hyllar Hasse som den grovjobbare som är nyttigast för laget. En del lovsjunger Höiland som den som hållit högst kvalité under säsongen och en del anser att vi inte varit något utan Skoog. Men ni fattar ingenting.

Joseph Elanga är den spelare som varit bäst i Malmö FF under 2003 hittills. Fakta. Det finns ingen spelare som är mer given i sin position än han - låt vara för att konkurrensen inte är direkt mördande - och det finns ingen annan spelare som i en så utsatt position dragit på sig så få onödiga varningar och frisparkar. Elanga har allt det Roth (som en del dårar tyckte det var "hjärnsläpp" att släppa till Peking, där han ju har gjort stor succé...) saknade. Ingen springer ifrån Joseph och väldigt få högermittfältare och -backar vet hur man ska stoppa yrvädret från Kamerun.

Det är så fantastiskt skönt att se den där underbara glöden i Josephs ögon igen. När Joseph glöder är han omöjlig att övervinna. Och jag hoppas att han förlåter mig för att jag tvivlade på honom.

Visst, fotbollen - och vad en ensam fotbollssupporter skriver - kanske betyder väldigt lite just nu, när en barndomsvän hastigt och tragiskt avled under en match. Som City-supporter delar jag dessutom sorgen lite extra med dig, Joseph. Men om du bara orkar repa mod igen i saknaden efter en lekkamrat, så ska du veta att vi på sidan om planen ska göra allt för att återställa tändvätskan hos dig.

Det är med dig, Joseph, vi ska erövra Sverige och Europa. Tack för att du stannade.

Kåffe - Christopher Overton2003-06-29 12:44:00

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten