Inför MFF-Portadown
Nu börjar MFF:s europaäventyr. Måtte det bli långvarigt.
Okej, Portadown Football & Athletic Club är inte FC Inter. Portadown är inte Ajax heller. Men det är ett lag som MFF ska möta i kvalet till Uefa-cupen. Den så efterlängtade Uefa-cupen.
Jag vet inte hur det är med er andra, men för mig är spelet i europacuperna en av säsongens absoluta höjdpunkter. Nu låter det kanske som om jag håller på ett lag som år efter år spelar ute i Europa. Så är det naturligtvis inte. Jag håller ju på ett MFF som fortfarande lider av sviterna från 90-talet.
Men för mig som blev blå i början av 80-talet så är det naturligt med MFF i någon av de europeiska cuperna. Allt annat är onaturligt. Så i morgon kväll när MFF springer in på ett Malmö Stadion med tända strålkastare och motståndarna har namn som Arkings, Hamilton och Harding kommer jag känna mig hemma. Allt kommer vara precis som det ska vara.
Portadown är naturligtvis bara ett första steg på resan ut i Europa. Skoog, Ijeh och de andra i Malmö FF SKA köra över de glada amatörerna från Nordirland. En kollega till mig som bevakade en av Portadowns träningar på Malmö IP sade att han inte sett en träning med lika lågt tempo sedan Roland Andersson och Thomas Sjöberg tränade MFF.
Det är alltså bara seger som räknas i kväll. Gärna med ett halvdussin mål. Men så enkelt blir det inte trots promenadtempot på motståndarnas träning. Lag från de brittiska öarna kämpar alltid hårt och ser sig inte som slagna på förhand. Portadown kommer spela sitt enkla spel med långa bollar över mittfältet och någon gång ett inlägg från kanten. Risken finns att MFF glider in i motståndarnas trall.
Portadowns tränare Kieran Harding var på besök i Malmö när Sundsvall lyckades kriga sig till en poäng mot MFF. Harding måste slickat sig om munnen och sett framför sig hur hans lag utan problem ska kunna slå MFF. För om MFF spelade så dåligt mot ett primitivt lag som Sundsvall, hur dåligt kommer de då inte spela mot totalprimitiva Portadown?
Det som gäller för MFF är att hålla ett högt bolltempo och att spela bollen längs marken. Men det var ju precis vad som gällde inför matchen mot Sundsvall (och Elfsborg) och då gick det inte. Nu måste det gå.
För jag vill ha fler matcher mot europeiskt motstånd. Det hade varit underbart om MFF skulle gå så långt så att en gammal hederlig höstmatch hade stått på schemat. Ni vet en sån där kall ruskig sak då det låter "wof wof" när publiken klappar med sina vantar.
Laget som ska ge mig höstmatcher med vantklapp ser ut som följer:
Mattias Asper
Jon Inge Höiland-Daniel Majstorovic-Olof Persson-Joseph Elanga
Erik Johansson-Hasse Mattisson-Thomas Olsson-Andreas Yngvesson
Peter Ijeh-Niklas Skoog
I alla fall om man litar på hur det såg ut på gårdagens träning...
