Fotboll är enkelt
Eller hur är det egentligen?
Så här känns fotboll för mig när jag står på stadion (lite
hårddraget).
På ena sidan står 11 nobla och stolta herrar iförda
himmelns färg, vi kan helt enkelt kalla dom för dom goda.
Mitt emot står lika många herrar, men dom här har haft
oturen att hamna i dåligt sällskap. Dessa är alltså dom
onda.
Vid sidlinjen bredvid motståndarna står en man med
grava synfel och vilda ryckningar i flaggarmen. Inte
sällan har han en motsvarighet på motsatt sida med lika
grava synfel med totalt ointresse för matchen och
ryckningarna i flaggarmen som han kollega verkar hålla så
kärt lyser med sin frånvaro.
Mitt ibland dom goda och dom onda svansar en svartklädd man runt. Denne har för vana att misstolka dom svanhopp dom onda ideligen gör. Han verkar se det som att det är dom goda som har gjort fel, men det är väl inte möjligt? Dom är ju ändå goda och för övrigt så borde han ju kompensera för att han hela tiden tillåter dom onda att uppföra sig som om dom vore i en boxningsring.
Ja, detta är väl lite av tjusningen i fotboll för mig. Det
är så enkelt på något sätt. Vi har dom goda, som gör rätt
och dom onda som gör fel.
Men det finns ett liv utanför den sköna gröna mattan. Här är inte allt så enkelt längre. Dom goda visar sig vara som människor är mest. Giriga, gnidna och kanske t o m våldsamma. Helt plötsligt vet man inte riktigt vad man skall känna längre...