Huliganer från Helsingborg på Göteborgs filmfestival…
Himmelrikets självutnämnde kulturreporter Jonas Svensson har snubblat över en film som handlar om manlighet när den är som sämst. Ett filmprojekt som av branschfolk kallats ”det sjukaste jag varit med om”. En film med titeln ”Hata Göteborg” som handlar om – Helsingborg…
Som supporter till Malmö FF är titeln knappast något man höjer på ögonbrynen över. ”Hata Göteborg” är en fras man har levt mycket nära i åratal, fått vrålad i örat med tusen decibell, och ska erkännas även fallit in i några gånger. Den spontana kopplingen jag gör till fotboll utifrån titeln visar sig också riktig. Filmen handlar bland annat om fotboll och huliganism.
Regissören Robert Lillhonga bodde i Hjärup till han var nio år, sedan gick flyttlasset till Drottninghög i Helsingborg (för övrigt samma plats som Jejo Perkovic – ni vet, den välkände provokatören från SSV som vägrar köra ”den jävla torra Kalle Anka-stilen” – är uppväxt). Till Helsingborgs Dagblad 4 januari säger Lillhonga:
– Jag hatade verkligen Helsingborg det första året.
Naturligtvis vill jag utbrista, indoktrinerad och skadad av all den rivalitet mellan MFF och HIF som gör sig ständigt påmind. Men om jag stoppar ner dessa skönhetsfläckar i bakfickan och försöker se klart på saken så verkar detta vara en film med goda intentioner.
Handlingen i filmen utspelar sig i Helsingborg, där den också spelades in. Den kretsar kring ett gäng olika killar i 20-årsåldern, anhängare till HIF men vars intresse för fotbollen kanske inte är 100-procentigt. En i gänget gör allt för att bli accepterad av stans huliganer, men hamnar i grubblerier när han möter en kusin vars syn på manlighet inte stämmer överens med hans egen.
– Själv tycker jag om att gå på fotboll och är intresserad av kulturen, men har svårt för när det blir alltför våldsam och hätsk stämning. Jag vill dock betona att det här är en kultur som man inte tvingas in i utan väljer frivilligt, säger Lillhonga till HD.
Bland regissörens inspirationskällor hittar man namn som Ken Loach och Mike Leigh, och det gör mig både nyfiken och förväntansfull. Med Loach som en av husgudarna så är det absolut en film jag tänker ge en chans, men en viss skepsis kan jag inte undslippa mig.
Regissören säger till HD att ingen göteborgare han träffat har blivit provocerad av filmens titel. Antingen snackar han bara blaj, eller lever han i en fantasivärld. Jag tog en snabb sväng bland IFK Göteborgs fotbollsforum och där är åsikterna av en helt annan art. Balanserade inlägg varvas med önskemål om bojkott och protestmarcher. ”Vi ska va där när filmen visas, och vi ska protestera!!!!!” eller ”Filmskaparen i fråga förtjänar en verbal uppläxning.”
Med eller utan protester har filmen världspremiär på Göteborgs filmfestival 27 januari, och går med stor sannolikhet upp på bio någon gång till våren. Huruvida det blir Nordvästra Skånes svar på ”Football Factory”, ett dåligt försök till Ken Loach-kopia, eller en helt originell film får väl framtiden utvisa.
