Ernst recenserar...
...Ijeh P:s "Clap Your Hands" & Norra Läktarens "Den Girijeh"
All bra hiphop handlar om beef. Om att vilja förnedra en opponent verbalt. Eller som PST/Q säger i Fredrik Strages Mikrofonkåt: "Hiphop bygger på att folk inte klarar av att vara vänner".
Så passande då att jag sitter här och dubbelrecenserar den senaste svenska hiphopbiffen (well done, FYI).
För att det inte ska råda någon tveksamhet kring vart jag har mina preferenser så kan jag ju meddela att jag står på just Norra läktaren på Malmö Stadion och har gjort det sedan i början av åttiotalet men att jag fortfarande älskar, verkligen ä-l-s-k-a-r, Peter Ijeh för allt han gjort för Malmö FF (ad acta: jag skriver denna text iförd min himmelsblå Ijeh-tröja med nummer 18 på ryggen). Min förkärlek ligger alltså hos bägge läger. OK?
Ijeh P-demon har cirkulerat i musikbranschen ett tag så jag har hört ett par låtar sedan innan. Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva om "Clap Your Hands". Det är Dr Alban-boogie woogie. Den är så dålig att man börjar spela fickpingis i sin längtan efter Midi, Maxi & Efti. Det är skönt, speciellt för IFK-supporters, att Peter är en mycket bättre fotbollsspelare än han är rappare.
Norra Läktaren, då. Helt okända för mig. Och jag ska kallas hiphop-expert? Och inte känner jag igen rösterna heller. Vi får en långsam balladliknande blues som hämtar inspiration från östkusten. Inget crunk, inget Screw-mix, inget westcoast-glidande i threewheel-motion. Det låter som nåt Havoc & Prodigy kunde ha proddat vid tiden för sin tredje platta, ungefär. Ett försiktigt beat, samplade dystopistråkar, en sval röst i refrängen som mässar "Oh yeah, den Giirijeh".
Texten är förvånansvärt återhållsam. Inget "Hit 'Em Up"-hat, här inte. Man kallar till och med de senaste veckornas punktinsatser för "de puckade små hoten". Men man är besvikna såklart. Och det med all rätt. Till och med jag, Judas-omfamnaren, tyckte det var hjärtskärande att se Pastor Peter i Kronérsk pyjamasdräkt.
Men inte heller Norra Läktaren faller mig i smaken, alltså. Det är ganska långt ifrån det som är bra idag i svensk hiphop; Snook, TLK, Speech Defect, Promoe, AP.
Bättre om Timbuk och PST hade börjat battla; då hade vi fått se på en Malmö/Göteborg-hiphopvendetta värd namnet. Och så är det grymt osnyggt när man måste ändra om i det redan så styltiga svenska språkets ordföljd för att få till ett rim. När Norra Läktaren rimmar: ". hjälterollen / vi hoppas för all framtid att du ovän är med bollen" så ryser jag som när folk dansar foxtrot på min grav.
De som känner till min hiphoptidning är familjära med betygsättningen. Ni andra klarar säkert av det ändå. Alltså: eightball-skalan går från 1 till 8. Där 1 är lägsta betyget och låter som den där Dr Alban-låten där Björn Borg, Tomas Brolin och en till som inte var kändis men ändå fick vara med gästade i videon och 8 är högsta betyget och låter som Biggie Smalls i "Juicy".
Ijeh P: "Clap Your Hands". Betyg: 1
Norra Läktaren: "Den Girijeh". Betyg: 3
Så; nu väntar vi bara på Ijeh P:s svar - "Angel 4 Life" - och sen kan beefen rulla vidare.