Stabil MFF-seger
Efter en virrig inledning kopplade MFF greppet i matchen mot Köge, och vann enkelt med 4-0.
På ett kylslaget men välbesökt Heleneholms IP var det gästerna från Köge som började dagens träningsmatch bäst. Under de inledande tio-femton minuterna tog de sig fram förvånansvärt lätt mot ett stillastående MFF som inte riktigt hängde med i svängarna. Som tur var hade danskarna alltför dålig precision i sina avslutningar, och kanske ställde också den hårda vinden till en del.
Trots det danska spelövertaget var det ändå MFF som stack upp och tog ledningen efter cirka tio minuters spel. Ulrich Vinzents gjorde en offensiv rusch längs högerkanten och fick fram bollen till Junior som utmanade, vände inåt och sprang parallellt längs straffområdet för att till slut avsluta med en låg vänster innerskruv i Kögemålvaktens bortre högra hörn.
Efter målet kom Malmö alltmer in i matchen, och den skillnad som det ändå bör vara mellan ett svenskt topplag och danskt lag från andraligan blev alltmer synlig. MFF fick bättre ordning på samspelet mellan försvar och mittfält, och kunde utan större bekymmer freda sig mot danskarnas spridda attacker.
Efter omkring 35 minuter var det dags för tvåan efter ett mönsteranfall. Vinzents fångade upp bollen på egen planhalva på högerkanten och drev framåt. Han slog en snabb passning till Yksel som direkt hittade Junior, som i sin tur passade vidare till Ola Toivonen som med vänstern skruvade in bollskrället i målvaktens bortre gavel. Ett vackert mål som gav associationer till gamla hederliga CCCP:s klapp-klappspel.
Malmö FF gjorde efterhand en riktigt fin första halvlek där framförallt Ulrich Vinzents och Yksel Osmanovski utmärkte sig. Vinzents, som var lagkapten för dagen, arbetade kopiöst och flängde oavbrutet upp och ner längs sin högerkant. Måttade han ett inlägg på offensiv planhalva, var han i nästa ögonblick nere strax utanför eget straffområde för att tackla ner en Kögespelare. Han arbetade hårt, och det syntes på honom att han njöt i dag. Han agerade med stor pondus, och var mycket konsekvent i sitt spel. Yksel hade också en lyckad halvlek, och var så där ettrig och energisk som han är i sina bästa stunder. Han tog ett skönt ansvar i spelet och agerade över stora ytor. Lite småful emellanåt, och förmodligen en riktig pain-in-the-ass för motståndarna. Så som Yksel skall vara.
I andra halvlek blev spelet lite tuffare med många tacklingar bakifrån, och armbågar i nickduellerna. Dock var båda lagen lika goda, och de gula kort som domaren Daniel Stålhammar kände sig tvungen att dela ut fördelades också ganska rättvist. Bland MFF:spelarna var det framförallt Ola Toivonen som ofta fick bita i gräset, vilket kanske inte var så konstigt med tanke på hur mycket boll som passerar via honom.
Efter dryga kvarten av andra halvlek satte Malmö FF sitt tredje mål på straff. Ola Toivonen hittade Junior med en fin djupledspassning. Junior drev vidare med bollen in i straffområdet, och när målchansen egentligen hade runnit ut i sanden sprang han ihop med en Kögespelare och domaren blåste för straff.
Skoog la upp bollen på straffpunkten och satte den ganska retfullt mitt i mål. Och jublet steg på Heleneholms IP. Det märktes att många uppskattade att se Niklas Skoog i det himmelsblå stället igen efter så lång frånvaro.
Dryga kvarten senare var det dags igen. Skoog slog en frispark strax utanför straffområdet som gick i muren. I den efterföljande kalabaliken fångade Järdler upp bollen och kunde trycka in matchens sista mål bakom en chanslös John Lundbye i Köges kasse.
4-0 var ett helt rättvist resultat. MFF var helt klart det bättre laget, och hade, bortsett från i inledningen, inga större bekymmer med danskarna. I försvaret utmärkte sig framförallt Vinzents, och Järdler som spelade upp sig rejält i den andra halvleken. Kanske är det just nu Gabriel som är den svaga länken i Malmö FF:s defensiv. Någon påpekade att han är för lätt att läsa, och det ligger mycket i det. När han slår sina passningar verkar det som om motståndarna redan vet var de skall komma. Idag ledde hans lama passningsspel inte till några problem, men mot bättre lag kommer det att vara ett stort bekymmer.
På mittfältet var Yksel formidabel i första halvlek. I andra syntes han inte lika mycket, men det berodde till en del på att spelet inte låg på hans kant i samma utsträckning. Ola Toivonen är också en spelare som det är lätt att uppskatta. Han spelar förnuftigt både med och utan boll, tar ett stort ansvar såväl i defensiv som i offensiv, och trots hans gängliga gestalt bangar han inte för att ge sig in i tuffa dueller. En Toivonen plus tio kilo muskler tror jag kan gå hur långt som helst. Under alla omständigheter visar han redan nu att han blir en viktig kugge i årets upplaga av Malmö FF.
Junior satte ett, spelade fram till ett annat och fixade en straff. Det får man ändå säga är ett hyggligt facit för en anfallsspelare. Men trots det var Niklas Skoog ändå den stora behållningen. Så saknad och efterlängtad, och även om han naturligtvis har en bit kvar innan han hittar tempo och rytm, så var det en fröjd att få se honom spela i 90 minuter.
Hur som helst: att vinna med 4-0 utan att egentligen spela ut hela sitt register bådar gott för fortsättningen. Och fortsättningen är redan nästa lördag då MFF tar sig an Herfölge BK.
Samma plats. Samma tid.
**********
Ni missar väl förresten inte Linds utomordentliga (för att tala Madsen-språk) bilder från matchen?