Är det verkligen så illa som det ser ut? Del 2
Del 2 av svanesången eller kanske upprättelsen.
Anfallet: Lagets på pappret starkaste del alla kategorier. Zlatan är en bländande tekniker när han är på humör men han är ingen spelare som springer i ingenmansland och väntar på boll. Han lägger helt enkelt av och ägnar sig åt filosofi eller något. Men inget lag går säkert för helt plötsligt blixtrar han till och gör makalösa saker. Peter Ijeh, mesta målgörare i Nigerianska ligan och utsedd till det årets mest värdefulla spelare, har inte riktigt kommit in i svensk fotboll ännu men han ser ut att kunna bli den skyttekung vi drömmer om. Lilienberg lever på lånad tid och kommer att försvinna all världens väg då han kontrakt går ut vid årsskiftet. Om nu inte en konstruktiv mittfältare kan slå de mackor som många hävdar att Mats kräver, men jag är minst sagt skeptisk. Den unge Rosenberg lurar i faggorna och det kan mycket väl bli hans genombrottsår då Zlatan försvinner till Ajax. En robust anfallare med ett hyfsat målsinne. ”Lillen” Andersson är förvisso liten men han på försäsongen visa att han kan bli en stor anfallare. Lite åt gubben i lådan hållet men tyvärr så har omställningen till allsvensk träning gjort honom skadebenägen. Detta har också drabbat Johan Pettersson som gjorde trettiomånga mål i div 4 förra året. Ökningen i träningsdos tenderar att göra spelare från de lägre serierna känsliga för småskador.
Analys: Trots att Zlatan försvinner den 1:e juli så lider inte MFF:s anfall nöd. Det finns (om de inte är skadade) ganska mycket att ta av och minst två av ungtupparna väntar på sitt genombrott.
Med all detta sagt så ser inte laget hopplöst dåligt ut, det ser till och med ganska bra ut. Individuellt kan de flesta spelarna mäta sig med motståndarna och i vissa fall överglänsa dem. Men vem som helst kan se att laget inte klarar av att spela allsvensk fotboll. Vad är det då som gör laget till strykpojkar? Många ger nu hals åt att tränaren Micke Andersson skall sparkas med omedelbar verkan. Men Herregud! För fyra matcher sedan så höjde alla honom till skyarna för hans perfekta matchning av materialet. Betongsäkert mittlås med snabba yttrar som rev sönder motståndarnas försvar. Micke A använder dessutom alla de instrument som vi sa oss sakna på RATS tid. Psykologer, hjälp med fysträning av MAI, individuella program och vikten av en näringsrik kost. Jag håller inte med honom om att Erik Johansson skall spela på yttermittfältet men förstår samtidigt varför Micke väljer att fortsätta med honom där. Vilket är alternativet som högerbreddare? Winquist? Knappast! Och att han använder två murbräckor på mitten är inte för att han älskar dem utan för att han inte har något alternativ.
Lagets clou saknas och alla är överens om att det är den mytomspunne kreativa mittfältaren. Jag är långt ifrån religös men i detta fallet så tror jag på en frälsare. MFF måste få ihop laget med hjälp av en mittfältare som ger de övriga i laget tid för att positionera om sig från försvar till anfall. Med en sådan spelare så ökar säkerheten hos de övriga och de kan dessutom springa sig så pass fria att de har tid att slå den där avgörande passningen som anfallet behöver. Jag tror inte att det behövs mer för att vända trenden från att var "loosers" till att bli vinnare igen. Lagbygget kommer att bli den vackra tavla som vi drömmer om, det saknas bara en eller två pusselbitar.
Jag är fortfarande övertygad om att Anders Svenssons sjukdom bara var nys. Han sitter och sippar en konjak ihop med Hasse Borg på Savoy i Malmö. Förhandlingarna med Elfsborg är över, nu återstår bara de personliga vilkoren. Hasse och Anders häller i sig den sista slurken och tar varandra i hand, resten blir historia. Eller drömmer jag nu igen……………….
