Camp Keftedes: ett andra vykort
Lita aldrig på en kille från Örebro. Åtminstone inte på Cypern.
Dagens första lektion vi lärt oss är att aldrig lita på en kille från Örebro.
Det slumpar sig som så att på vårt hotell bor ett gäng journalister från Nerikes Allehanda som följer ÖSK. En av deras killar tog på sig att visa vägen till träningsanläggningen, ett avstånd på cirka sex-sju kilometer. Efter en halvtimmes körsel insåg vi att vår guide inte hade någon som helst koll på var vi befann oss. Vid ena tillfället var vi ute och vände vid en gigantisk lantgård, för att i nästa parkera bredvid någon skrothandlare eller isfabrik. Ibland stannade vi vid någon bensinmack för att få en vägbeskrivning, för att i nästa ögonblick göra detsamma vid en risig kiosk utmed vägen. Vid ett tillfälle körde han rätt ut i en åker fullständigt övertygad om att han var på rätt väg… Nåja, så småningom kom vi fram, och då öste dessutom regnet ner. Det kan bara betyda en sak: lita aldrig på en kille från Örebro.
Dagens andra lektion vi lärt oss är att man klarar sig bra utan en karta för att hitta rätt. På eftermiddagens träningspass bestämde vi oss för att köra själv, utan hjälp av örebroarna. Med en precis karta kunde inget gå fel. Efter kanske 50 meter var vi något osäkra på var vi befann oss, och efter 100 var vi helt förlorade. Men vi körde vidare ändå. På ren intuition. Vi kom fel i en rondell och hamnade på flygplatsen… Vi kom in i en by befolkad av tandlösa gubbar och trötta åsnor... Vi körde över en flamingo vid Salt Lake… Men efter en dryg kvart dök det upp där som en hägring: Alpha Sports Center, och vi var framme. Så kasta kartan, gott folk om ni skall ut och köra. Lita till er intuition. Även till priset av en och annan flamingo.
Dagens tredje lektion vi lärt oss är att aldrig bada i en simbassäng på Cypern i mars månad.
Dagens fjärde lektion vi lärt oss är att aldrig lägga en sko på tork ovanpå en glödlampa…