Ett lättsamt bollpass dan efter match
Malmö FF fortsatte med passnings- och avslutsövningar under förmiddagen på Alpha Sports Center.
Låt mig börja med att uttrycka min kärlek till Malmö FF. En kärlek som är så stark att den tvingar mig att göra avkall på mycket annat viktigt här i livet. Det går inte en dag utan att jag ägnar åtminstone ett par timmar åt MFF i någon form. Det kan handla om ren tankeverksamhet, eller mer konkreta förehavanden som träningsbesök eller ideellt arbete (till exempel den här texten).
Självklart är denna fanatism något som tär på familjen och på andra vardagsbestyr. Jag har en fru och två små döttrar där hemma. Min dotter sa igår i telefon och då ska ni veta att hon precis lärt sig bilda hela meningar: ”När du kommer hem ska du lägga mig.” Ord som gör en förälder knäsvag, eftersom man vet att när man väl kommer hem kanske man möter en liten jänta som blivit distanserad och lite osäker bara för att man i hennes ögon varit borta så länge.
Vad jag egentligen vill ha sagt är att kärleken till klubben håller på att växa sig ännu starkare här på Cypern och det skrämmer mig lite, men det är samtidigt en härlig känsla såklart. Den värme, öppenhet och uppriktig vänskaplighet som klubben och alla dess aktörer (spelare, tränare, materialare etc.) visar är överväldigande. Man tappar nästan andan när man tänker på det och jag vill att alla ska veta hur stort värde jag sätter på att få vara här och på att få bli mottagen på ett så föredömligt sätt.
Och ni kära läsare ska veta att ni har gjort en upplevelse för livet möjlig.
Nu ska jag inte trötta er mer med blödigt snack. Mot Alpha Sports Center och dagens förmiddagsträning:
Inte ett moln på himlen, solen gassar och truppens soldyrkare nr 1 Greger Andrijevski slår inlägg på Sankan och Håkan i bar bringa. Tatueringarna gör sig fint i solen måste jag säga. Greger ser ut som en riktig strandraggare. Sankan är som vanligt glad över att få agera utespelare och spritter ut i en kavalkad av glädjetjut och målgester efter att ha fått på en klockren cykelspark strax utanför straffområdet. Den skulle man fått på film eller foto. Håkan försöker sig på samma sak lite senare men lyckas inte riktigt lika bra.
Rehabgänget som blir allt färre (Labbe, Skoog, Robin) samt de som spelade mer eller mindre hela matchen igår (Ulrich, Järdler, Daniel, Ofere, Pode och Jocke) har stannat på gymmet idag. På träning är alltså:
Höiland, Theo, Raul, Ola, Dixon, Jari, DubbelAnders, Molins, Jonatan, Milenkovic, Yksel, Safari, Junior, Gabriel, Sankan, Håkan och Anes.
Vilken jävla trupp!
Det är av förståeliga skäl en lättsam och mjuk träning vi får bevittna idag. Först en lekfull uppvärmningsövning där spelarna får svansar och ska jaga varandra för att samla skalper så att säga. Ni känner säkert igen det från mellanstadiegympan kan jag tänka. Höiland lyckas knipa åt sig flest band och står som vinnare när Åkeby tecknar för drickpaus.
Lagen delar härefter upp sig i två grupper och sätter igång två identiska passningsövningar. Två bollar igång, två tillslag, runt, runt… Det ser bra ut, hårt tryck i passningarna och bra första touch. Åkeby manar på:
”Känsla i vinklingarna. Såja! Strålande genomfört.”
Kan inte säga nog många gånger hur härligt det är att se Höiland igång med boll igen. Han strålar fanimej av glädje. Som en kalv ute på grönbete. Folkesson sitter bredvid oss och förklarar vad exakt Åkeby menar med sitt tjat om vinklingar. Det handlar om första touchen, att vinkla fram bollen till sig själv på olika sätt beroende på hur passningen ska slås.
En annan kalv på grönbete är Hasse Borg. Springer runt som ett jehu och samlar bollar och ser allmänt lycklig ut. Efter en stund kommer han bort mot oss och börjar rota i Folkessons midjeväska. ”Va fan, han har allt i sin väska, skruvmejslar och fan vet vad…” Till slut finner han vad han söker. Snusdosan såklart.
Mot slutet av träningen övas det avslut. Alla utom Höiland - som kör ett stenhårt löpintervallpass med Greger - är med. Fina passningskombinationer och så skott ganska långt utanför. En uppenbar notering är glädjen hos spelarna när bollen sitter där. Till och med Jari bryter ut i ett leende över att få trycka dit en fin strut.
Men det är ändå lite blandad kompott över avsluten fortfarande. Många fina träffar men siktet är fortfarande inte inställt till 100 %. Men det kommer gott folk, det kommer.
På måndag blir det slakt. Det vågar jag sticka ut hakan och lova.
καλή αντάμωση! στο επανιδείν!
