Concha viker ner sig!
Enligt media är det nu så gott som klart att Matias Concha inte ids stanna kvar i MFF. Säsongen 2004 spelar han i Djurgården.
Det har spekulerats ett tag nu om den unge högerbacksreservens vara eller icke vara i Malmö FF. Redan inför förra säsongen var det många ögonbryn som höjdes, då Hasse Borg presenterade Jon-Inge Höiland som ytterbacksnyförvärv, när vi alla trodde att det var en vänsterback vi egentligen behövde.
Men Höiland gjorde ingen besviken. Tillsammans med Alexander Östlund och Niklas Rasck, var Jon-Inge seriens utropstecken på högerbacksplatsen i fjol - och Matias Concha, som ju skulle få sitt genombrott 2003, blev endast inhoppare då det saknades folk i mittförsvaret och Höiland fick rycka in.
Och hur det gick med vänsterbacksplatsen vet vi alla. Värvningen av Jon-Inge var således ett sanslöst vackert exempel på fingertoppskänsla.
Att Matias lämnar oss är tragiskt. Inte minst för honom själv. Sällan har en spelare setts lämna Malmö FF med svansen så centralt placerad mellan benen som nu. Fallet Concha är ett typexempel på hur någon som inte räcker till riktigt i konkurrensen, bara väljer det enkla alternativet och sticker. Tom Prahl visade visserligen att Matias hela tiden var ett alternativ, genom att genomgående ha honom som första alternativ då backlinjen behövde omorganiseras, men Concha tror tydligen inte på sig själv; eller åtminstone på att det under säsongen faktiskt kommer att komma mängder av chanser att få visa sin kapacitet, då avstängningar och skador alltid inträffar.
Att Concha är en genuin malmöpåg som rimligtvis borde ha ett genomblått hjärta, är såklart en försvårande omständighet. Han har varit en del av MFF sedan de svåra åren och blivit en favorit hos oss fans genom sin tjurighet på planen och sina kompromisslösa löpningar med huvudet skakandes likt en manlig Paula Radcliffe.
Vad skiljer då egentligen Chankos flytt till MFF från Conchas flytt norrut? Ja, i ärlighetens namn inte mycket mer än att Matias var mer synonym med sin klubb än Lolo. Båda var inte riktigt tränarnas förstaalternativ och båda valde att lockas av konkurrentens smicker och locktoner när den egna klubben krävde kämpaglöd.
Lolo har fortfarande inte slagit igenom riktigt i MFF, men jag tror att han kommer att kunna göra det. Han har definitivt tagit ett steg i utvecklingen och har blivit en kompetent tvåvägsspelare med kraft nog att kunna peta bort tänkta balansspelare som Mattisson och Olsson. Lolo har dessutom sagt att han minsann inte tänker vika ner sig bara för att klubben värvat kompetenta konkurrenter i Afonso och Grahn. Han ska spela - det är därför han är här. Dock blir det nog som högerytter Chanko kommer få spela, nu när Samba inte längre finns som alternativ.
Concha ska nu försöka peta Rasck som högerback i DIF. Och chanserna är, på sin höjd, fifty-fifty. Niklas är en modern ytterback, trots sin ålder, och har ett hjärta som klappar för de blårandiga. Och med hjärta kommer man långt.
För vem klappar ditt hjärta, Concha?
