Lagbanner

De tio små Malmöpojkarna

MFF:s sorgliga nittiotal börjar avspegla sig i landslaget. I gårdagens landskamp var det endast en spelare med MFF-anknytning med från start. Jämför detta med fem spelare 1994 och likheterna med Agatha Christies roman är slående.

När Tommy Svensson den underbara sommaren 1994 skulle bestämma sig för vilka elva spelare som skulle få äran att representera Sverige hade han en grundstomme i laget som bestod av fem spelare som tidigare spelat i samma förening. Dessa fem spelare var Jonas Thern, Stefan Schwartz, Roger Ljung, Patrik Andersson och Martin Dahlin och föreningen de spelat för var Malmö FF.

När Tommy Söderberg och Lasse Lagerbäck sju år senare ska bestämma sig för samma sak så finns bara en av dessa herrar kvar. Precis före avspark igår stod Patrik Andersson som den självklara kaptenen han är och sjöng nationalsången som ensam före detta MFF:are. Hur har det kunnat bli så här?

Svaret är enkelt. MFF:s nittiotal var med MFF-mått mätt uselt och det är en självklarhet att detta avspeglar sig i landslaget. I och för sig så har det dykt upp MFF-ansikten i landslaget de senaste åren också (sex man med i EM-truppen t.ex.) men ingen har riktigt haft förmågan att ta det steget som t.ex. Fredrik Ljungberg gjort. De har inte blivit de världsstjärnor man trots allt behöver vara för att kunna prenumerera på en plats i ett landslag som Sveriges.

Daniel Andersson har stannat upp i utvecklingen eftersom han gjorde misstaget att gå till ett bottenlag som Bari. Hade han gjort som nämnde Ljungberg, gått till en storklubb så hade han fått träna med världens bästa spelare och sakta men säkert blivit en av dessa. Daniel har trots sin ringa ålder från första stunden i Bari fått vara ledaren i laget. Dessutom har han varje helg fått spela en destruktiv bottenlagsfotboll som i bästa fall gett en poäng. Det är egentligen inte konstigt att killen alltid passar i sidled. Nu när Daniel förhoppningsvis hamnar i Fiorentina kan han få en nystart av sin proffskarriär och i skuggan av Rui Costa och andra världsspelare får han mogna till den storspelare alla trodde han skulle bli. Blir det så är jag övertygad om att han kommer tillbaks till startelvan i landslaget.

Yksel Osmanovski har nog de senaste veckorna tänkt att ”nu kan det i alla fall inte bli värre”. Hans Bari har åkt ur Serie A och som lök på laxen så har han blivit anklagad för att ha dopat sig när han i själva verket bara försökt bota sin förkylning. Precis som i Daniels fall skulle Yksel också må bra av att komma till ett bättre lag för att utvecklas där. Men i Yksels fall tror jag inte att han kommer bli en kommande landslagshjälte. Man bör dock komma ihåg att Yksel ansågs vara den största talangen som skådats i Sverige på mycket länge och blommar han ut i full blom så blir det svårt att hålla honom utanför blågult.

Jörgen Pettersson är en spelare som jag tror har gjort sitt i landslaget. Han är i och för sig en kille som i rätt omgivning kan uträtta storverk på en fotbollsplan. Men eftersom han aldrig ser till att hamna i rätt sällskap så tror jag att han i framtiden kommer att fortsätta tacka nej till landslaget eftersom han då i alla fall själv kan tro att han skulle bli uttagen i annat fall. Skulle han välja att komma hem till Malmö tror jag dock att han skulle få en kick och i alla fall närma sig den klass han höll när han lämnade MFF en gång i tiden. Då skulle han definitivt vara med i landslagsdiskussionen i alla fall.

Anders Andersson är en annan gammal MFF:are som aldrig lyckats slå sig in i landslaget på riktigt allvar. Hans karriär stoppades tillfälligt upp av att han aldrig fick spela i Blackburn dit han gick från MFF för fyra år sedan. Nu har han spelat i danska Aalborg i tre år och börjar hitta tillbaks till den ”gamle” Anders. Under våren 2000 gick det så bra så att han lyckades komma med i EM-truppen samma år. Nu skulle nog även Anders må bra av att använda MFF som en språngbräda ut till en ny proffskarriär under ett par år. MFF skulle i alla fall må bra av det…

Vilka är det då som ska hålla den himmelsblå fanan högt i landslaget i framtiden? Förutom de alternativen jag nämnt ovan så finns det en handfull som i framtiden troligen kan hävda sig.

Zlatan Ibrahimovic behöver ingen längre presentation. Han har ju redan fått prova på landslaget men han hann inte uträtta något under den halvlek han fick spela mot Schweiz. Men i framtiden bör den ena anfallsplatsen vara vikt åt Zlatan. Han kommer utvecklas enormt den dagen han anländer till Ajax och Amsterdam och det svenska folket kommer få njuta av hans konster i landslaget många år framöver.

Daniel Majstorovic är mittbacken som gjort stor succé hittills i årets allsvenska. Om han fortsätter visa samma kvaliteter så blir det svårt att hålla honom utanför blågult. Men oturligt nog för Daniel så är mittbackar det som förbundskaptenerna har det bäst ställt med. Hade Daniel varit vänsterback med samma kapacitet så är jag övertygad om att han redan igår hade befunnit sig på Råsundas gräsmatta.

Jimmy Tamandi gör stor succé i det framgångsrika U 21-landslaget och om han lägger på sig ett par kilo muskler och lite tuffhet så bör han ha stor chans att inom kort få sin chans i A-landslaget också. Det är ju som bekant ont om ytterbackar.

Bovar Karim gick som 16-åring till holländska Feyenoord från MFF. Han är en oerhörd råtalang som om han förädlas på rätt sätt kommer att dyka upp bland de stora grabbarna i blågult inom fem år.

Jon Jönsson är det mest långsökta alternativet man kan tänka sig eftersom varken spelar eller har spelat i MFF. Men mycket tyder på att han flyttar hem till Sverige från London och sin nuvarande klubb Tottenham. Fortsätter han utvecklas som han gjort hittills så är också han mogen för landslaget inom några år. Men som sagt, långsökt var ordet…

Ja, det är lite sorgligt att man som MFF:are numera känner sig tvungen att ta till sådana långsökta alternativ som Jönsson för att hitta kommande landslagsmän med MFF-anknytning. Förhoppningsvis så kommer det en ny storhetstid för MFF den närmsta tiden och om det inte enbart beror på danska och afrikanska stjärnor så kommer den storhetstiden märkas av i det svenska landslaget också.

Jakob Kjelldén2001-06-03 16:01:00

Fler artiklar om Malmö FF