Käka sol!
Skönt orättvis seger i Göteborg. Men en butter morgon med en dos filosofi.
I morse stod min väckarklocka på 07.00 istället för som brukligt 08.00. Anledningen var att hinna skriva den här krönikan innan jag går till jobbet. Jag tycker att punklighet är en dygd.
Det är svårt att sätta en vettig krönika dagen efter en match. Det mesta har avhandlats in i minsta söm i alla matachrelaterade artiklar. Och på Himmelrikets forum förstås. Där avhandlas det verkligen. I flera fall med kedjesåg och blåslampa. Under gårdagen/natten fick några av Himmelrikets krönikörer känna att de levde. Fair enough. Ger man sig in i leken får man leken tåla. Eller?
Jag tror att reaktioner från läsarna är något som alla skribenter räknar med, positiva som negativa. Feedback på det man gör är en förutsättning för att utvecklas. Det är bra och skapar förhoppningsvis kreativa diskussioner. Kreativa diskussioner. Äsch, jag tar det där ordet en gång till; kreativa.
Men vilken funktion fyller personliga påhopp med svador och svordomar och allehanda invektiv? Ingen alls förstås.
Så. Ett kort avslut på detta. Sedan tänker jag ägna följande halvtimme åt min morgonkaffe istället.
För några dagars sedan råkade jag höra ett skönt samtal mellan far och son som spatserade i eftermiddagssolen på Parkgatan:
– Jag ska äta upp hela solen.
– Då får du nog blåsa på den först.
– Hela solen är en stor ost
Jag önskar att jag hade hälften av den killens syn på livet. Det hade verkligen behövts för tillfället. Segern i Göteborg rätade inte ut många frågetecken, möjligtvis rätade regnet ut en permanent eller två på Ullevi. Och vi är för tillfället många inom MFF-familjen som borde ta åt oss den där lille killens enkla filosofi: käka sol!