Tvivel och Alvedon
Himmelrikets rookie Robin Nilsson ger sin syn på Malmö FF:s värvningar.
Jag ställer mig mer och mer tvekande till Malmös värvande de senaste åren. Vi kanske är rikare än Kalmar, Halmstad och Djurgården. Men vi ligger ändå bakom dem i tabellen. Malmö kan glömma snacket om att vara storebror. Däremot känns Hasse Borg som min storebror när vi var små. Köpte jag en glass med tre kulor skulle den jäveln alltid ha fyra.
Så här tror jag snacket kan gå i mellan Madsen och Hasse Fästning.
Madsen: Du, jag har hört att Stefanidis är sugen på att lämna HeIF. Han hade passat in på vårt yttermittfält.
Fästningen: Ja han är intressant. Ska vi lägga ett bud?
Madsen: Ja för fan, vi har ju pengarna till det.
Malmö har ekonomin och klubben har skött det klockrent under en lång period. Men varför ska vi nu göra dussinvärvningar? Malmö behöver en spelare som kan ta det ansvar som en ledare ska. Daniel har inte gjort det i år. Han är i obalans. Han brukar inte sparka på stolar och knuffa på motståndarna för att han får en frispark emot sig. Markus Lantz, bah som Joakim Von Anka brukar säga. Babis Stefanidis, "han är bra" som Åkeby brukar säga. Att Åkeby värvar sin gamla vän Stefanidis känns lika dumt som att Prahl skulle värva från sin moderklubb Onslunda i division 6 på Österlen.
Vi satsar på SM-guld 07 sades det. Sen värvar vi Ola Toivonen, en ung kille med talang. Det var han som skulle styra och sätta skräck i motståndarnas försvar. Hur oväntat är det egentligen att han har harvat sig genom Allsvenskan? Inte särskilt! Att komma från Örgryte till en klubb som MFF med krävande supportrar är inte direkt som att cykla till apoteket och handla Alvedon (vilket han kommer att behöva ett tag framöver).
Vi blir aldrig Sveriges bästa fotbollsförening om vi segar med värvningar och inte vågar ta beslut. Funkar inte spelet inom nästa fyra omgångar. Låt då Åkeby gå. Våga satsa. Vi är eliten. Låt oss visa det.