Staden man äntligen fick lämna lycklig

Nej, vill ni ha en informativ matchrapport så kan ni sluta läsa här. Därtill svämmade emotionerna över allt för mycket. Här är en kort sammanfattning av viktorian på balkonggräset.

Vill man se fotboll ska man inte ställa sig på Eyravallens bortaläktare. Även om man står nära planen så känns det inte som om man är på en fotbollsarena. Den uteblivna doften av gräs lurar liksom fotbollsögat. Dessutom är det livsfarligt att stå på bortaläktaren. Mitt under "Hoppa om du älskar Malmö" lossnar en plåtbit från byggnadsställningen vi stod på. Jag trodde att jag skulle dö.

Jag har varit i Örebro fyra år i rad nu. Och äntligen, fjärde gången gillt, fick man lov att ta E18 tillbaka till Stockholm med ett gyllene leende på läpparna. Bajen hade sitt Råsundaspöke och vi hade vårt Eyraspöke. Men nu är den tiden förbi. Vi vann mot ÖSK i Örebro. Äntligen. Men det satt långt inne.

De första 10 minuterna var Örebros. MFF-spelarna såg ut som blida rådjur på fruset vatten när ÖSK distinkt och organiserat tog befälet över balkonggräset. I stort sett alla närkamper resulterade i svartvit boll och vi, de knappt 250 tillresta Malmö-fansen, började frukta att det skulle gå som vanligt. Och inte blev det bättre av att ett Afonso-skott, efter snyggt förarbete av Skoog, retligt tog i stolpens insida innan bollen kunde rensas undan av ett chockat ÖSK-försvar. Även Yngvesson fick en bra chans, då han i vänsterytterposition arbetade sig fram till ett friläge, men Alvbåge gjorde sig stor och räddade.

Men så kom det första glädjebeskedet. 1-0 till Borås kom ungefär samtidigt som Örebro fick en felaktigt dömd hörna och glädjen började så smått spira på den östra läktaren. Just därför kändes 0-0 i paus helt OK, särskilt eftersom Örebros satsning på kantspel och mångfaldiga inlägg stundtals oroade.

I den andra akten dröjde det inte länge innan Skoog fick en drömträff på volley, som fick Niklas Alexanderssons tur-toffel mot tångrensarna att likna en once-in-a-lifetime-träff i damfotboll, och gav Malmö ledningen med 1-0. Och strax därefter trixade Afonso sig förbi sin försvarare vid mittlinjen och satte äntligen sitt friläge.

Mot slutet blev det onödigt spännande. ÖSK pressade på och 10 minuter före slutet reducerade den kände MFF-dödaren Kuhi med ett skott i krysset efter lite flipperspel. Men MFF red ut stormen. Och med lite hjälp av Elfsborg och straffräddaren Wiland är vi nu i tre poängs ledning!

På söndag väntar Hammarby hemma i betongen och om Malmös och Bajens respektive trender håller i sig, så är vi i fortsatt serieledning vid tiosnåret.

Hej där nere, vi är Malmö!

0 kommentarer