I backspegeln: säsongen 2004 - från A till Ö
I en period av total kreativ blockering prövar Himmelrikets Micke Möller att skriva sina första A till Ö-lista någonsin.
Eventuellt också den sista...
A - Efter en tam säsongsinledning utvecklas Afonso Alves till en nyckelspelare. Hans avgörande mål hemma mot Hammarby är redan en klassiker, och en påminnelse om innebörden i begreppet O Jogo Bonito.
B - Årets mest långdragna diskussion handlar om bengaler. Häftigt och effektfullt, säger vissa. Farligt och onödiga böter för klubben, säger andra. Bengalbrännarna lär fortsätta, och diskussionen likaså.
C - Med en och annan förstärkning skulle MFF årgång 2004 "kunna hävda sig på den högsta europeiska nivån", skriver Hasse Borg i sin Ett liv för fotbollen - En säsong i himmelriket. Då missade han junimatcherna mot Cork i Intertotocupen.
D - Fyra skånska lag i allsvenskan bäddar för ett gäng derbymatcher. Men av 18 möjliga poäng plockar MFF bara åtta: fyra mot HIF och lika många mot Trelleborg. BoIS ger oss däng i båda matcherna. (En futtig poäng har vi skrapat ihop mot Bois de senaste två säsongerna...)
E -Tobias Grahn sticker iväg för en ny vända i Danmark och AGF. En underbart irrationell spelare som aldrig hittar en balans mellan sitt stora ego och kollektivets intressen.
F - Så får vi till sist en egen liten firma. Söta grabbar som inget hellre vill än att slåss för MFF:s färger, utan att någon bett dem om det.
G - Guldet kommer hem igen, och allt är som det skall. En 16 år lång ökenvandring är förbi, och kommer aldrig, aldrig någonsin att upprepas.
H - Köerna ringlar långa utanför Malmö Stadion, och hemmasnittet når otroliga 20 061! Och försäljningen av årskort inför nästa säsong viskar redan om nya publikrekord.
I - I normala fall älskar man spelare för det de kan. Någon gång är det precis tvärtom - man älskar spelare för det de inte kan. Elangas inlägg får mig att vika mig dubbel - och jag älskar honom för det.
J - Diskutera begrepp som hängivenhet, offervilja och kämpaglöd, och Jörgen Ohlsson hamnar på näthinnan. En utdragen skada blir aldrig bra, och karriären tar slut. Spelare av hans slag finns knappt längre. All respekt!
K - Igor Sypniewski presenteras som en succévärvning, men gör sig snart omöjlig i klubben. Den vindsnabbe polacken förvandlas från stjärna till kalkon på rekordtid.
L - 80-tals-nostalgikerna får kollektiv ribba när Asper introducerar sin Limahlfrisyr under inledningen av säsongen. Som tur är byter han frisör.
M - Utlånad till HBK lyckas Mackan nästan på egen hand snuva MFF på guldet. Ett sunt miljöombyte för en tunn och valpig spelare som kommer tillbaka som allsvensk skyttekung.
N - Att en norrman säkrar pokalen är kanske inte mycket att skryta om. Men Jon Inge Höiland är egentligen malmöit - han vet det bara inte själv.
O - Trots ett ständigt laborerande i backlinjen står han där utan att knussla. Först som "lillebror" till Bjärred, och sedan som "storebror" till Abelsson. Olof Persson - årets föredöme.
P - Magister Prahl är oftast lugnet själv. En viss stress går dock att ana efter hemmamötet mot AIK då han får frispel och plötsligt ställer sin plats till förfogande. Det sker efter sjätte omgången, och MFF har ännu inte förlorat en match.
Q - Uppfinnaren Q i James Bond kan utan tvivel kunna tillföra klubben en del. T.ex. ett par självspringande skor till Niklas Skoog, eller varför inte ett precisionssikte till Elanga.
R - Det tvetydiga begreppet Real Malmö får snabbt löjliga proportioner. Det är Real Malmö hit och Real Malmö dit, och man vet inte om man skall skratta eller gråta.
Men - för ordningens skull - vi är Malmö FF. Inget annat.
S - Debatten om Stadion rullar på medan betongklumpar lossnar från taket och dimper ner bland publiken. Vad är det som är så svårt, egentligen?
T - Diskussionen om spelsystem och taktiska dispositioner når nya höjder varje gång 3-5-2-fraktionen och 4-4-2-falangisterna brakar loss i sina evighetslånga duster.
Aldrig sitter det så många potentiella tränarkandidater framför tangentborden som vid de här tillfällena.
U - Bortamatch i näst sista omgången mot IFK Göteborg och 7 000 tillresta blådårar sjunger röven av 32 000 göteborgare på ett sätt jag inte trodde var möjligt. En storslagen uppvisning som fortfarande rör mig till tårar.
V -Majstorovic lämnar för spel i Holland och MFF knyter till sig Vångavallens dominant Peter Abelsson. Inledningen blir svår men Abelsson kommer tillbaka, och med sitt 1-0-mål borta mot Göteborg tystar han sina kritiker för gott.
X - Inledningen av säsongens Silly Season är
X-tra silly med namn som Figo, McManaman etc. Men någon Bomb briserar inte. Inte ens en liten kinapuff smäller av.
Y - När det blåser som värst under våren träder Yngvesson fram och sätter 1-0 i den viktiga bortamatchen mot Helsingborg. Alla andas ut: Borg, Prahl, fansen, spelarna. Yngvesson själv flinar belåtet och tar det med ro. Yngvesson, norrbaggen som egentligen är malmöit - han vet det bara inte själv.
Z - Utan Zlatanmiljonerna hade det aldrig gått vägen. Money talks, bullshit walks - en sanning också i fotbollens värld.
Å - Det är många som har gör det i MFF. Olof har gjort det, Patrik har gjort det, Daniel och Yksel likaså, och nu senast Elanga och Rosenberg (fast båda utan att egentligen ha stuckit på allvar). Hur som helst, återvändarna blir fler och fler, och en ny trend är född. Vad säger Dubbel-Anders? Hakar du på?
Ä - Premiär för Royal League och gnällrövarna suckar och stönar. Äntligen, tänker jag. Äntligen ett försök att lyfta skandinavisk klubbfotboll från den träsknivå där den hör hemma för närvarande.
Ö - Hemmamatchen mot AIK är utan tvivel säsongens ökenmatch. Publiken visslar ut spelarna efter slutsignalen, och snart följer en debatt huruvida detta är rätt eller fel.
Men kritiken är, hur man än vänder och vrider på det, ett uttryck för engagemang och hjärta. Irrationell? Javisst. Destruktiv? Måhända. Men ärlig och omedelbar i kontrast till mjukispsykologernas överslätande klapphattsvariant.
