Sex och Jävligt offside: Junioren, dansken och kalkonen

Det var inget svårt val att göra veckans Sex till en ren himmelsblå affär. Första matchen för säsongen slutade lyckligt efter bra spel. Självklart uppmärksammar vi detta. Inget annat viktigare har hänt.

Agon Mehmeti (NY)
Visserligen fick han chansen från start eftersom många andra fick vila eller var lätt skadade. Och man ska inte ha för stora förhoppningar på en så ung spelare efter en enda försäsongsmatch. Lyngby var heller inget bra lag. Men: det är alltid förbannat roligt när spelare tar chansen när den kommer. Agon hade kunnat springa runt och gömma sig och inte vågat spela fotboll på den här nivån, och ingen hade klandrat honom särskilt mycket för det, men han valde i stället att visa mod och kunnande. Vi får se hur långt det räcker. Den här veckan nådde det i alla fall så långt som det är möjligt på den här listan.

Ulrich Vinzents (NY)
Han avslutade förra säsongen med att bli Himmelrikets Favorit. Som om inget uppehåll hade varit ångar han på på sin högerkant. Det finns två självskrivna spelare i Malmö FF: Daniel Andersson och Ulrich Vinzents. Att han som ende spelare valde att spela mot Lyngby i kortärmat och med bara ben gör honom till det föredöme som MFF:s trupp behöver.

Daniel Andersson (NY)
Det verkar som om Rolands och Hans ankomst och direktiv har gjort Daniel tryggare i sin position som defensiv mittfältare. I landslaget, där hans roll är kristallklar, spelar han på en nivå som är skyhögt över den han nådde förra säsongen i Himmelsblått. Det har börjat bra i år. Spelade lugnt och klokt mot Lyngby. Given som lagkapten. Malmös bästa spelare när han spelar som bäst.

Edward Ofere (NY)
Var du verkligen tvungen att spela bra och göra mål i lördags, Eddie? Nu sitter jag här med förhoppningarna om ett riktigt genombrott för dig igen. Jag vet inte hur många gånger som jag har tänkt att ”nu så”, bara för att någon match senare misströsta. Sista chansen den här våren? Jag hoppas du tar den, jag vill verkligen att du gör det. Jag håller tummarna för ditt genombrott. Men jag vågar inte tro det än.

Jeffrey Aubynn (NY)
En match gör ingen säsong, men det var en mycket positiv början på hans (lång-/kort-, gissa själva) sejour i MFF. Det ger sig om ”varannan-match-Jeffrey” har blivit ”varje-match-Jeffrey” eller inte. Hur som helst, jag blir allt mer positiv till värvningen av honom. 


Gabriel (NY)
Sen Gabriel kom till föreningen har man haft känslan av att han är nöjd med att få vara i Sverige och spela för Malmö FF (en inställning som i grunden naturligtvis är helt riktig). Men han har verkat vara så nöjd att det har räckt med det. Spela eller inte spela, skit samma, han verkar trivas ändå. Kanske har han nu börjat inse att om han ska få fortsätta att representera sin favoritklubb måste han prestera lite mer på planen. Det gjorde han mot Lyngby. Kan han bli ett hot mot Dixon och AA?

TV4-sporten (NY)
Även om TV4-sporten fortfarande är överlägsen SVT-sporten (som är så trååååååkig i sin ambition att visa minsta lilla sport i stället för det som är intressant) och Patrik Ekwall förmodligen är Sveriges bästa och roligaste sportjournalist, så är det ändå ett gigantiskt självmål man har gjort genom att plocka bort Kanon & Kalkon. K & K har varit TV4-sportens provocerande och bitvis glimrande varumärke sen tidernas begynnelse. Det väljer man nu att slänga bort till förmån för något så vanligt och rätt trist som en verbal krönika i kortformat. TV4-sporten utan Kanon & Kalkon är som Inter utan Zlatan, Ronaldinho utan tänder eller IFK Göteborg utan skattefifflare. Tråkigare.

0 kommentarer

Magnus Johansson2008-02-13 12:00:00