MFF - Glasgow Rangers 1-3
Bra debut av Skoog i en match där MFF tränade försvarspel och Rangers tränade på att passa runt bollen.
Man har ju på sistone blivit lite bortskämd med höga publiksiffror i Malmö. Så gårdagens siffra på nära 6000 åskådare kändes först lite klen, men vid närmare eftertanke så var den ganska bra. Det hade dock varit mycket trevligare om matchen hade spelats på Gamla IP som det först var tal om. Men det satte sponsorerna stopp för vilket de väl kan få göra så länge de pumpar in nära 30 miljoner i klubben årligen.
Vad var det då för match som sponsorerna och vi andra på läktarna fick se. Jo, det var en trevlig match i stundtals högt tempo som dominerades av de bollskickliga skottarna. Men MFF var absolut inte chanslösa!
Efter 15 minuter skarvade MFF:s numera notoriske målskytt Jörgen Ohlsson in bollen med huvudet bakom Rangers tyske målvakt Stefan Klos. Men redan i den sjunde minuten hade det kunnat bli ett ledningsmål. MFF med Elanga i spetsen på sin vänsterkant drog i gång ett underbart anfall som avslutades av Lilienberg som tvingade Klos till att träna på den kommande säsongens fantomräddningar.
Fram till målet var det en mycket jämn kamp men efter Jörgen Ohlssons fullträff drog sig MFF tillbaka vilket straffade sig. Rangers trillade boll tämligen ostört utanför straffområdet men de hade osedvanligt svårt att komma till avslut. Dock lyckades de få en bunte hörnor vilket kanske var målet med bolltrillandet eftersom de i anfallet har den omänskligt långa Tore Andre Flo. Han behövde i och för sig inte behöva använda sin fulla längd när han nickade in kvitteringsbollen när matchklockan hade tickat i ungefär 25 minuter. Det såg snarare ut som om han fick för sig att knyta skorna och på vägen ner råkade han nicka in bollen bakom Jonnie Fedel.
Trots stjärnor som Flo, Cannigia och Numan så tilldrog nyförvärvet Niklas Skoog sig det största intresset bland folket på läktaren. Han gjorde ingen besviken. Han var en av få i MFF som visade noll respekt för de namnkunniga motståndarna och visade prov på en bländande teknik och ett passningspel som MFF och dess supportrar längtat efter. Det ska bli mycket intressant att se vad han kan göra för MFF i Allsvenskan när han slipper möta backar lika bra som Lorenzo Amoruso.
Amoruso är en av Rangers största profiler med sitt hårsvall, sina ständiga bakåtpassningar till målvakten och sina högt uppdragna shorts. Dock var han inte denna matchens stora profil, nej det var Maradonas gamla lekkamrat Claudio Caniggia som hade sina shorts ännu mer uppdragna. Caniggia kom helt ren precis i slutet av första halvlek och skulle bara lägga in bollen bakom Fedel. Han hade dock inte räknat med att Fedel i det läget för första gången levde upp till det gamla smeknamnet Jonnie Puma och gjorde en riktig Busterräddning.
Tyvärr måste MFF:s mittförsvar blivit lika stumma av beundran av Jonnies räddning som vi på läktaren, och ville se en repris eftersom de tillät Caniggia att ännu en gång springa sig helt ren med Jonnie och då gjorde argentinaren inget misstag. 2-1 i paus.
Andra halvlek blev till viss del sönderbytt av de båda tränarna. I MFF kom Lee Baxter in för att försöka förhindra sina landsmän att göra ytterligare mål. Även Peter Sörensen fick komma in på Olof Perssons bekostnad i mittförsvaret.
Precis som i första halvlek så satsade Rangers på att vinna hörnstatistiken vilket gav resultat än en gång när Neil McCann i den 57:e minuten slog en hörna som var intåskruvad till den milda grad att Baxter kände sig tvingad att boxa in den i eget mål. Otur för MFF och extra synd om Baxter som verkligen ville visa hemmapubliken att han är en likvärdig konkurrent till Jonnie.
Innan dess hade MFF haft den fetaste chansen när Elanga helt ensam med Klos dumt nog sköt bollen på hans stödjeben istället för in i mål. Hela anfallet snyggt iscensatt av Skoog.
Marcus Rosenberg kom en bit in på halvleken in istället för Lilienberg och visade att han inte har några planer på att ändra på sin totalt respektlösa spelstil. Trots sin späda kropp visar han stundtals förvånansvärd styrka i närkamperna. Vad månde det bliva av den killen?
Matchen dog efterhand som tränarna bytte in och ut spelare i ett hejdundrande tempo. Amoruso spelade, trots att ingen trodde det var möjligt, bakåt till målvakten ännu mer än i första halvlek och möttes till slut av spridda burop från publiken. Italienaren mötte det med en applåd och publiken ville inte vara sämre så varje gång han rörde bollen så applåderades det lite ironiskt från läktaren.
I sjuttionde minuten fick Matias Concha utgå efter något som först såg ut som kramp men senare verkade vara något mer allvarligt, som en bristning av något slag kanske. Concha hade fram tills dess gjort ännu en mycket bra match på vänsterbacken och är han inte allvarligt skadad så bör Roth vara utanför laget även i fortsättningen även om han inte är skadad.
Det mest minnesvärda från andra halvek måste dock varit Peter Sörensens inkast precis i slutet av matchen. Sörensen, som mig veterligen aldrig kastat ett inkast i MFF, använde alla sina muskler till att kasta bollen till bortre(!) delen av straffområdet vilket ställde till med en hel del oreda i Rangers försvar. Ett blivande anfallsvapen i höst?
Vad fick MFF då ut av den här matchen? Det absolut viktigaste var att Niklas Skoog fick en match med sina nya lagkamrater och vice versa. Skoog verkade trivas ypperligt i den himmelsblå tröjan och med sin nya hemmapublik.
I kväll är det dags för ännu en träningsmatch. Den här gången i Skivarp mot en "Österlenskombination" utan stjärnor av Rangers-klass. Kanske dags för Niklas Skoog att göra sitt första mål för MFF?
