Laddning Lördag: Säsongstart!
Den 12 februari, 2005, startar en av de viktigaste säsongerna i MFFs historia. Det är nu vi ska visa att vi är tillbaka i toppen på allvar. Det är nu vi ska visa att 90-talet var en parantes som i framtiden kommer att märkas med fotnoten "mellansäsong".
Tycker du att jag överdriver? Kanske, men det finns sina skäl till överorden. Imorgon kl. 14.00 springer det bästa MFF-laget sedan -89 ut på planen. I centrallinjen hittar vi tre landslagsmän - Persson, Andersson och Rosenberg. Låt vara att det var lilla landslaget som var i USA, men ändå. På topp spelar de två senaste årens Allsvenska skyttekungar (när hände det senast?). På skadelistan väntar förstärkningar i form av norske landslagsmannen Höiland (som garanterat hade abonnerat på högerbacken i svenska landslaget, om han just varit svensk) och Patrik Andersson (kommentarer överflödiga).
Vid sidan tronar numera Tom Prahl i rättmätigt majestät. Han har varit med och föra MFF in i rampljuset igen. Med det tredje Allsvenska guldet bärgat närmar han sig mentorn och läromästaren Roy Hodgsons nivåer. Spelsystem och fotbollstänkandet går igen. Men åtminstone jag skymtar en vilja att släppa lite mer på tyglarna än vad Roy tillät.
Om du tar dig ut till staketet och jämför med i fjol finns det inte många likheter. Vid den här tiden förra året stod Tom och slet sitt hår med en knapp elva på träningen, varav hälften juniorer. Idag kan han lugnt luta sig tillbaka och njuta av synen när 20 - 25 man sliter röven av sig för att visa att just dom ska vara med i förstaelvan.
Och så har vi Afonso.
På förmiddagens träning rapporterades det om en Afonso "som gör precis som han vill". Och detta året är det ett odelat positivt omdöme. Men ännu intressantare är att han mönstrades tillsammans med Daniel som central mittfältare. Som fotbollsanalytiker säger det mig att man söker en uppställning som ger full frihet åt individualisterna att dyrka upp en motståndare med 8 man i försvaret (Läs Brann imorgon). Som fotbollssupporter säger det mig: - fy fan vad underbart.
Brann kommer inte bli en lätt nöt att knäcka. För några veckor sedan besegrade dom Rosenborg ganska klart ner på La Manga. Men jag tror inte det räcker. Det tryck vi har nu i truppen lovar mer än Royal League och Allsvenskan. Rosenberg är med stor säkerhet Sveriges näst bästa anfallare för tillfället. Sven Liljegren berättar om en Mackan som såg ut som Jokern i Batman när han leendes upp till örsnibbarna tog emot beröm för sin riktiga landslagsdebut. Det är bara att inse att vi har honom till låns. Han kommer gå vidare till större uppdrag, men under tiden är det bara att njuta varje tillfälle som ges. Som imorgon.
På samma sätt som jag misstänkte att det skulle bli en svår match borta, tror jag att vi kommer krossa Brann hemma. Och jag vet att du inte bör missa matchen för allt vad du gör. Imorgon skrivs ett nytt kapitel i MFFs fotbollshistoria. Ju fler vi är på läktaren, desto större chans att det blir ett riktigt roligt kapitel.
- - -
Micke Nilsson till MFF? Inte vet jag, men äntligen ett rykte som Manaman inte avfärdar direkt.
Tänk på vad Borg sagt: Med den truppen vi har idag söker vi inte spelare i Sverige. Det ska vara riktiga klasspelare för att det ska vara värt att diskutera.
Som sagt, vi är inne i en ny epok.
