RBK - MFF
"många trötta ben hos MFF och det var många passningar som inte gick fram till rätt adress"
Liksom så många andra lag hade MFF svårt för Rosenborg på deras Lerkendal. Om det var motståndet som var bra eller MFF som var dåliga kan man diskutera. Det är efter sådana här matcher det inte är så roligt att skriva matchrapporter.
Förkyld och febrig hade jag parkerat mig i soffan med en filt över mig, en påse ostbågar och en flaska päronsoda vid min sida. Det skulle bli en festlig kväll hade jag tänkt mig. Så blev det som bekant inte.
Matchen började så dåligt som det bara är möjligt. 0-1 efter bara några minuter. En läcker krossboll från Rosenborgs vänsterkant där Malmös försvar sprang vilse och yra medan norrmän höll sig framme och bäst framme höll sig Strand. Märkligt nog var det halvlekens enda mål. För medan MFF:s spelare letade positioner och motståndare att stångas med hade norrmännen lekstuga och tyckte nog det var en rätt kul första halvlek att spela av.
På Rosenborgs högerkant hade Braaten extra roligt. Elanga hade ingen större hjälp av Afonso så det var bara för mannen med svintofrisyren att göra lite som han ville. Han dribblade, sköt, sprang, dribblade, sköt, dribblade. Blev Elanga behandlad för åksjuka i halvlek?
Malmö då? Daniel Andersson sköt ett skott som tog i ribban. Efter en passning från Mackan täckte han fint bollen och avlossade stora kanonen. Det var väl det hela. Resten av halvleken jagade man boll och norrmän. Utan vidare bra resultat. 1-0 var i underkant. Eller. RBK var överlägsna, annan terminologi finns inte, men samtidigt hade de inga direkt jättefarliga målchanser. En hel del skott på distans, det var allt.
Andra halvlek var jämnare, som om Rosenborg inte orkade hålla det furiösa tempo från de första 45. Eller om Prahl fått sina spelare att förstå att det gäller att ligga tätt på sina motståndare, annars blir det mest en massa löpande i intet. MFF fick ha bollen längre tid inom laget och vid fler tillfällen och kunde vårda den till några halvchanser. Men första halvlekens hårda jakt efter bollen verkade ha tagit ut sin rätt, det var många trötta ben hos MFF och det var många passningar som inte gick fram till rätt adress. Varför Prahl inte gjorde fler byten än de två som gjordes (Jocke Nilsson mot Chanko i min 69 och Yngvesson mot Thomas Olsson i min 87) har jag lite svårt att förstå. Sällan har jag sett mitt lag springa så mycket utan boll.
I matchens sista minuter slog så Rosenborg spiken i kistan med sitt andra mål. Suck. Vid det laget var ostbågarna och läsken slut och febern stigande. Det som skulle blivit en trevlig kväll ensam hemma framför teven, blev nu en synnerligen trist historia om man är himmelsblå. Rosenborgs seger var odiskutabel.
Om en knapp vecka är det hemmamatch mot FC Köpenhamn. De ska få lida för det här. Royal League har ju bara precis startat. Än är det inte kört.
