Lagbanner

Inför MFF-FCK

Patrik Johansson och Per Welinder reder ut begreppen inför Backe-fejden.

Kvällen före match. Sista träningen avklarad. Hade jag varit spelare hade jag känt nervositeten komma krypande. Kanske haft lite svårt att somna, kanske gått igenom en ritual. Tagit på mig kalsongerna bak-å-fram och visslat "It's a long way to Tipperary" när jag borstat tänderna. Nu är jag bara supporter. Och jag är helt förstörd.

Dags att göra något åt situationen. Jag ringde Patrik Johansson:

Vilka är dina reflektioner efter Rosenborgsmatchen?
Dom är ett bra hemmalag. Dessutom fick dom en bra start och vi fick problem. Samtidigt kommer vi inte upp i standard. Vi agerade tveksamt och kom inte in i pressen som vi ska. Då svajar lätt hela bygget. Men dom såg bättre ut än vad dom var. För så är det, kliver vi inte in i pressen ser motståndarna jävligt bra ut.

Jag fick nästan känslan att det var en match som var okey att förlora?
Nä, absolut inte. Snarare är det här en match som man irriterar sig över att förlora. Vi hade accepterat en förlust om vi varit med i matchen, men inte när det sker på det här sättet. Som tränare tittar man inte så mycket till resultatet utan mer prestationen. Vi var väldigt besvikna och det är många som brinner av revanschlusta. Det kommer du nog få se imorgon.

Vad väntade jag mig? Hade han svarat ja på den frågan hade han kunnat skicka sitt CV till Trelleborg med sista nattbussen. Men den där revanschlustan bådar gott. Pulsen nere under hundra.

Vilka prestationer kommer du då titta efter imorgon?
FCK vågar att stå med backlinjen högt. Kan vi då vinna bollen lite högre upp, kan vi också utnyttja Mackans speed bättre. Så det är aggressiviteten och pressen som jag vill se mer av.

Och Afonso?
I hans fall gäller det att komma högre upp i banan, mycket högre. Inte gå ned och möta boll. Vi vill ju att han ska komma rättvänd mot sin motståndare. Och när han gör sin gubbe ska det vara så nära målet som möjligt. Det är då vi kan utnyttja hans kvaliteter bäst.

Trivs han i sin roll?
Vi pratade om det idag. Han känner sig mycket bättre för varje gång. Samtidigt ska vi komma ihåg att han kommer från en lång period utan matcher och träning, och det ska vi ha med när vi bedömer hans insats mot Rosenborg. Det gäller att ha tålamod. Och då menar jag också dom andra i laget. Dom måste lära sig hur dom bäst kompletterar honom. Och det tar sin tid.

Tålamod är Prahls adelsmärke. Tålamod är förmodligen grunden till nästan all framgång. Var köper man den drogen?

Hasse Backe står för motståndet och hans spelfilosofi är rätt lik Toms.
Ja, han och Tom är samma generations barn. Toms starkaste sida är att hans förmåga att gå vidare i sin egen utveckling. Han vågar prova nytt. Backe har varit utomlands en del och tagit influenser från det. Skulle du jämföra dom idag med för 15 - 20 år sedan kommer du nog upptäcka att båda ändrat sig en hel del. Det är nog därför det är dom två svenska tränare som haft störst framgångar (i Sverige, reds anm).

Backe har sagt att alla lag har tre svackor per säsong.
Jaha. Jag har inte tänkt på det, men det stämmer nog. Förra året hade vi en svacka i början av säsongen. Sen kom en under sommaren och så hade vi en på slutet. Han har lång erfarenhet och det låter riktigt.

Och därför menar han att man ska hålla fast vid spelsystem och träningsupplägg när man kommer in i en svacka.
Det stämmer nog också. I svackan kommer tvivlen. Både internt och externt. Då funderar man på vad man gör fel, fast det klokaste är oftast att inte göra några förändringar. Om man ser på svackan som en naturlig företeelse handlar det bara om att göra den så kort som möjligt.

Här tog Patriks batteri slut. Och innan vi fick kontakt igen tappade jag tråden kring Backe och Tom. Många Prahlkritiker har lanserat just Backe som tränaren dom skulle vilja se istället för Tom. Obegripligt. Backe framstår som en blåkopia av Prahl. Varför byta då? Speciellt när vi har the real stuff.

Nu har vi pratat om två andra tränare, men vad känner du att du har bidragit med till dagens MFF?
Det är nog två saker. Dels kanske jag har bidragit med ett bättre passningsspel. Jag har jobbat mycket med djupledsspelet där mittfältare och ytterbackarna kommer med upp. Men jag har också jobbat med att göra oss bättre på att stoppa kontringar. Så att vi står rätt när vi förlorar bollen.

Ursäkta? Står rätt när vi förlorar bollen? Här får jag en bild av Olof som rensar till Skoog och samtidigt springer de åtta andra hemåt i full fart.

Skulle du kunna förklara hur man gör då?
Jo, det handlar om att förbereda sig för att vi kan förlora bollen. Den enklaste och snabbaste spelvändningen motståndaren kan göra är att slå bollen rakt fram. De flesta lag spelar idag med en forward i linje bakom det ställe där motståndaren bryter fram. Så fort man erövrar bollen ska man alltså kunna rensa rakt fram utan att titta och ändå nå en medspelare. Då gäller det att vi också flyttar in spelare i linjen bakom vårt genombrott. Ta t.ex. om Joseph kommit ned på djupet på vänsterkanten. Då ska närmaste innermittfältare och innerback fylla på, bakom honom. Dels får han fler passningsalternativ, dels kan motståndarbacken inte rensa rakt fram om han vinner bollen. Istället måste han spela i sidled och då försinkar vi deras omställning.

Det här är kanske vardagsmat på GIH men för mig, som aldrig kom längre än till Lokomotiv Lund, förklarar det här forumvärldens vanligaste uttryck: Såg vi samma match? I framtiden vet jag med bestämdhet att jag och Patrik inte ser samma match. Samtidigt kommer jag också att undra över vart vänstermittfältaren tog vägen i exemplet ovan?

För ett spelförande lag är detta mycket viktigare eftersom våra motståndare spelar på våra misstag. Det här är egentligen inte så konstigt, men ibland funkar det inte som det ska. Som t.ex. mot Rosenborg.

Men imorgon funkar det?
Hemma är vi starka. Och vi brinner för att visa det.

Det lät som det perfekta slutet. Men istället kom vi in på symbiosen mellan klubb och supportrar. Då avslöjar Patrik att han ofta är inne på SvenskaFans, men främst inte på Himmelriket:

Nej, jag brukar kolla träningsrapporterna från kommande motståndare. Dom är utmärkta för att ta reda på hur det andra laget kommer ställa upp, om den eller den forwarden är skadad eller om någon spelare är speciellt het.

Hupp! Gör danskarna likadant? Då ska jag nog inte lägga ut en startelva. Fast så kan man inte tänka, eller?

Trolig startelva:

Baxter
Mattison - Persson - Glenn
Yngvesson - Daniel - Afonso - Elanga
Barlay
Abelsson - Skoog

Rosenberg och Olsson startar på bänken, lätt skadade. Abelsson toppar för att vinna nickdueller i FCKs backlinje och skarva ned bollen till Skoog. Barlay punktmarkerar playmakern Linderoth.

Davs!

Per Welinder2005-03-16 23:59:00

Fler artiklar om Malmö FF