Inför HBK-MFF
Både HBK och MFF har börjat säsongen 2008 spelmässigt bättre än vad många hade trott. I morgon möts de på Örjans Vall.
Efter fem matcher som obesegrade (jag väljer att se det berömda glaset som halvfullt) väntar för Malmö FF nu HBK på bortaplan på alla nostalgikers favoritarena: Örjans Vall. Det är tätt mellan matcherna. Så sent som i onsdags spelade de här bägge lagen senast, dessförinnan var det bara några dagar sen de också spelade. Det här spelprogrammet tär förstås på trupperna. Malmö FF fortsätter oförtrutet med i stort sett samma elva i match efter match, med endast få förändringar. Är det ett vågspel från Roland Nilsson sida eller är han övertygad om att spelarna är tillräckligt bra tränade för att klara av uppgiften? Han bör naturligtvis veta efter en egen aktiv karriär på hög nivå.
HBK har börjat bra. Endast en förlust - borta mot Djurgården där de enligt rapporterna var väl så bra som hemmalaget. Vidare har man spelat oavgjort mot Helsingborg och Djurgården, samt vunnit mot Gefle och nu senast borta mot IFK Norrköping. Man har således besegrat de förmodade bottenlagen och spelat jämnt med de förmodade topplagen. Eftersom MFF överlag har tippats som ett mittenlag lutar det väl åt ett X på måndagkvällen. Eller?
Förra årets möte på Örjans Vall var en av förra årets bästa insatser från MFF:s sida. Efter att ha låtit hallänningarna göra 1-0 på ett mål som många ansåg vara ruff på Jonas Sandqvist, kom 1-1 genom ett mål som många andra ansåg vara ruff på HBK:s målvakt. Jonatan Johansson kom med tåspetsen precis före Magnus Bahnes händer (beviset för detta lyckades Himmelrikets fotograf Peter Lind få på bild) och fick in bollen. HBK-supportrarna gick i taket, men MFF gjorde två mål till och vann mycket rättvist med 3-1. Sen trodde många himmelsblå supportrar att den stora spelvändningen skulle komma och att vi ändå skulle kunna vara med i guldracet, men det var innan vår förre tränare plockade fram tombolan och började experimentera med laguppställningarna framöver. Nog om detta nu.
Men segern visade ändå att Malmö inte alls behöver frukta HBK på Örjans Vall så som man har gjort under så många år (även om statistiken säger annat). Det är förvisso ett nytt år, en ny säsong, men flertalet spelare i de bägge lagen finns kvar. 11 stycken vet att Malmö FF körde över dem förra året. 11 andra vet hur det känns att tämligen enkelt besegra hemmalaget Halmstad BK. Det ska tas med in på gräsmattan i morgon klockan 20.00.
Malmö FF har börjat säsongen betydligt bättre spelmässigt än vad jag hade förväntat mig. Trodde nog inte att Roland Nilssons idéer skulle implementeras så fort. Även om det bara står 7 poäng efter Malmö FF i den allsvenska tabellen har det sett bra ut på planen för det mesta. Med lite otur kunde förvisso matchen i Trelleborg ha förlorats, men med lite tur kunde å andra sidan några fler segrar än den mot Gefle ha bärgats, framför allt mot IFK Göteborg och Elfsborg. Men det är ingen idé att älta det som har varit. I det långa loppet får man de poäng som man är värd, allt annat är undanflykter.
Efter segern mot Gefle, som jag dessvärre missade, bör självförtroendet vara på topp hos alla, kanske undantaget anfallarna som verkar ha bestämt sig för att göra sitt bästa att skjuta för snett, för löst eller för högt. Ketchup-effekten snart? Även om HBK som vanligt är betydligt bättre än vad de så kallade experterna tror och säger, känns det ändå som om MFF har ett bra utgångsläge för sin andra raka vinst i morgon. Om sen de bägge anfallarna fortsätter att inte producera mål gör det mig egentligen inget, bara någon annan tar över den rollen. Safari och Vinzents har väl kanske snart skjutit in sig…
