Fem slappa efter MFF - Norrköping
Den vårvarma kvällen visade sig som gjord för avslappningsövningar.
Labinot Harbuzi
Det har frågats efter en kreativ mittfältare sen Tomas Olsson lämnade. Och då ska vi minnas att vi rätt ofta frågade efter Känning också. För att inte tala om hur efterlyst Den finlänske patienten var under tiden han rehabade för MFF. Precis som Känning och Sisu har Labbe dragit med sina skador, och ikväll gick han av rätt tidigt i andra. Men jag hoppas verkligen att det bara var ett säkerhetsbyte inför Helsingborgsmatchen. När bollen gick ut mot högerkanten hann jag först avfärda chansen eftersom jag trodde det skulle bli ännu en pastej av Vinzents (otroligt bra i alla moment utom inlägg). Sen såg jag att det var Labbe som tagit position på kanten och direkt lutade jag mig två decimeter fram i stolen. Och jajamen - årets passning på Stadion. Labinot inte bara skjuter hårt, han är den bästa mittfältaren vi haft i Malmö på mycket länge. Punkt.
Malmö Stadion
Fy fan vad vacker hon är där hon vilar i vårsolen. Helt ställd i vitt, grått och ljusblått med sina mjukt rundade former. En kväll som den här skiter jag i löparbanorna och tillåter mig att bli helt betagen i betongen. På något sätt känns det skönt att hon inte rivs.
Possession (63 - 37)
Ni vet hur det brukar låta när ett svensk lag möter ett av de bättre europeiska. "Det gäller att pressa dem högt upp så de inte får igång sitt spel. Kan vi sen få ett mål kanske vi kan stressa dem och överraska". Precis så känns det, fast tvärtom, nuförtiden. Låt vara att passningskvaliteten inte är lika hög, och tempot ibland löjligt lågt, men det är jobbigt att möta Malmö. Tappar man boll vet man att det kommer ta tid och mycket energi innan man vinner tillbaka den.
Rollegrens matchande mot amerikanska blåbärspajer visar sig vara rena genidraget. Det ser så tryggt och lugnt ut när killarna trillar boll. Låt vara att det gick långsammare utan Daniel, och att trycket inte blev detsamma, men det verkade inte bekomma killarna. Tålmodigt rullar de runt och till sist kommer öppningen. Precis som de där bättre lagen gör.
Det var länge sen man som Malmö-supporter kunde gå på match utan att ha nerverna upphissade till öronen. Men efter uppvisningen i spelskicklighet, energi och jävlaranamma mot HBK, kändes dagens match som rena semestern. I lugn och ro kunde man slå sig ned och se laget spela hem matchen utan att behöva vare sig bita på naglarna eller svära sig ut ur svenska kyrkan. Oj vad jag längtat efter den känslan.
Domarna
Det var ett katastrofalt gäng SvFF hade skrapat ihop till att döma matchen. Men en domare som faktiskt blåser straff för Malmö på Stadion är alltid en bra domare ändå. Och denna domaren var så bra att han dessutom visade ut Micke Blomberg efter en handbollsräddning på mållinjen. Micke Blomberg borde fått en egen rubrik i dagens "Fem slappa" om han inte just varit så rapp med näven.
Så tar vi lite pausmusik:
Povel Ramel
Så säg mig, var är tvålen, vänner?
Ser ni tvålen, vänner?
Undran och skräck jag känner – var var var?
Jag undrar blott: var är tvålen, broder?
Ge mig tvålen, syster!
Söken och leten tåligt,
Bad e dåligt,
Utan tvål.
Eula Teåjvonen
Ojojoj vad målet mot HBK gjorde gott. Ola har tagit steget med besked. Lika tråkigt som det är att se hur krutet tagit slut hos min favorit Jonatan Johansson, lika varm i brallan blir man av Olas bössa. Två mål ikväll och publikens underbara talkör. Undrar om han överhuvudtaget förstår vem vi ropar på?
