Lagbanner

Camp Kebab dag 4 (forts.)

Dagens sammfattning med inbakad matchrapport från er ödmjuke tjänare.

Allra sist på träningen kommer dagens viktigaste moment. Det som alla spelare och ledare har pratat om sedan igår kväll när Prahl offentliggjorde det: den stentuffa ledarlöpningen. Som också är femkampens fjärde gren: det gäller för de olika lagen att tippa rätt ordning i mål. Men det finns, precis som i travet, tillägg beroende på hur bra löpare Prahl tror att de olika ledarna är. Det har varit hård betting och gambling av spelarna hela gårdagskvällen och morgonen, som sagt. Utmärkt team-building. Daniel började döpa alla ledarna till olika hästnamn: Patrik Palema och så vidare. Man ska springa runt fotbollsplanen. Greger springer full distans; han räknas som starkast. Sedan står de med tio meters mellanrum i följande ordning: Becke, Rickard Dahan, Patrik, Alf, Fransson (b-lagsledaren), Kenneth, Bosse Nilsson.

När starten går är hela laget på läktaren. Det är som under Elitloppet på Solvalla. Alla skriker. Alla skrattar. Bosse Nilsson tar täten och behåller den länge. Han har en underbar löpstil. Kenneth ger upp. Becke får en sträckning i baksidan av låret och stannar av. Greger jagar på där bak, men kommer aldrig ifatt. Fransson går bra och hämtar in Bosse i sista kurvan. Sen är det ren defilering. Fransson vinner, till publikens stora jubel. Bosse håller undan och blir tvåa. Rickard lyckas inte tränga sig förbi Alf och sitter som en ryggsäck in i mål på honom. Patrik är femma. Greger sexa. Mackan gnäller på Becke: "Friidrottare! Ni är så jävla klena!". Skoog undrar om Kenneth sysslade med dressyr istället för trav. Johan Nilsson Guiomar filmar alltihop.

Vår turkiske fixarkille som har hand om bussarna, träningsplanerna och vattenflaskorna är en skön kille. Prahl tycker att han är lik Terry Venables och kallar honom således Terry.

Om matchen finns inte sådär jättemycket att säga. Assyriska var bra. Kan nog bli en obehaglig överraskning för många lag. De var bolltrygga, hade bra fart och en ljuvlig mittback i Zoran Manovic. Tyvärr tror jag också att de måste lära sig tygla sitt humör. Deras tränare, hans namn - Morais? - kommer jag inte ihåg just nu, sa en endaste sak under hela matchen: "Easy". Allt för att försöka lugna sina flåkokande spelare. Detta sa han å andra sidan femhundra gånger. Samtliga spelare, alla ledare och fansen på läktaren skrek sitt värsta primalskrik så fort domaren blåste frispark för oss. Det var ideliga diskussioner. Två gula kort för snack. I en träningsmatch i Turkiet. Jag vågar inte tänka på vad som kommer att hända om de får en feldömd straff mot sig i sista minuten i allsvenskan. Straffen vi fick var så klar att det blev pinsamt för alla inblandade när de gnällde. Afonso stod på mållinjen, helt ren med bollen, och skulle bara rulla in den, när en Assyriska-spelare vräkte omkull honom bakifrån.

Det såg trögt ut i Malmö FF. Mackan och Skoog verkade helt ointresserade. Många var väldigt trötta. Höiland satt intill oss på läktaren och beklagade sig: "Vi har tränat som djur". Passningsspelet höll visserligen mestadels hög kvalitet, men gick för långsamt. Och Asper klantade sig vid deras första mål.

Några glädjemoment innehöll ändå matchen. Patriks comeback, såklart. Det här är hans första match sedan slutet av juli ifjol, när vi mötte Halmstad hemma. Dessutom fick vi se Bröderna Andersson tillsammans i fyrtiofem minuter i MFF-dress. Mer? Mattisson gjorde en snurrfint; så elegant att två Assyriska-spelare försvann i fjärran. "Fast det dröjer nog några matcher till innan jag gör det igen". Mot slutet kändes det också som om Afonso kom igång. Daniel var bra. Men det är han ju alltid. Lawans inhopp var klart lovande. Nära att göra mål en gång när han snodde bollen av en av deras backar. Och rent chansmässigt så skulle jag gissa på tiotalet för oss mot tre fyra för Assyriska. Större delen var vi helt överlägsna. Det var uppställt handbollsförsvar och långa bollar på Kabba Samura som gällde. Men Assyriska var på intet sätt ofarliga. Och som sagt, får de lite medgång och flyt, så kan de plocka vem som helst.

Det var intressant att sitta i spelarbussen på väg hem efter matchen. En helt annan stämning än efter träningarna. Många som rannsakade sig. Alla sitter och snackar om vad som gick snett; vad som gick bra. Prahl viskar med Patrik Johansson. Alf och Bosse Nilsson diskuterar. Yngve, Skoog och Asper pratar. Men allt är väldigt lågmält. Det är som att matchen sjunker in; det är dags för analyserna.

Väl hemma, på väg genom lobbyn, så går jag fram till Glenn och berömmer fullträffen. Han är väldigt blyg och påpekar att det var en turträff och att den nog inte gått in om den inte rört en Assyriska-spelare. Men han var nöjd med sin halvlek. Det ska han vara; han klarade sig bra. Tomas tyckte att man hade bra koll på Assyriska, men att de nog var en aning bättre än man trott. "Men i allsvenskan slår vi dom". Yksel tyckte att det var bra att få möta dem: "Nu vet vi hur de spelar; det gör det lättare nästa gång".

Femkampens tredje gren gick av stapeln igår kväll. Frågesport. Dit var vi inte inbjudna; det kan man kanske förstå. Lite fri tid från snokande journalister kan laget få lov att ha. Där tog Lag Asper 48 poäng och vann. "En jordskredsseger!", skriker Olof när Prahl tillkännager resultatet på träningsplanen. Men Lag Lee är fortfarande i ledning. Fast det är jämnare nu. Resultatet från dagens betting på ledarlöpningen får vi av Prahl imorgon. Men han avslöjade i bussen på väg hem efter träningen att "allihop var urusla på att tippa" med besviken butterhet i rösten.

Äh, vi hoppar över dagens turkiska språklektion.

I eftermiddags fick jag revansch i tennis mot min skogstokige granne: 6-4. Ett set, bara. Sen blev det för varmt och poolen fick sig en påhälsning. Mina servar satt som smäckar. Kalla mig Roscoe Tanner hädanefter.

Imorgon är det rehab-träning på hotellet. Då ska er ödmjuke tjänare först och främst ta sovmorgon. Det har varit väckning 07.45 varenda dag för att vi ska hinna med spelarbussen. Men jag ska passa på att göra intervjuer. Vem offren blir är ännu hemligt. Ikväll har jag intervjuat Yksel Osmanovski. Samt fått spö, grundligt med spö, i biljard av honom. Den intervjun skrivs ut och skickas imorgon. Till dess: stay blue!

Tony Ernst2005-03-31 22:10:00

Fler artiklar om Malmö FF