Gästkrönika: Ett liv i exil men med en fristad
Under våren 2000 lämnade jag stan och laget jag älskar för en kvinna jag älskade. Kvinnan var vacker och sju månader tidigare grät jag offentligt för första gången sedan barnsben. De förbannade plattlandsbönderna från Trelleborg tog ifrån mig nästan allt på gamla ip och den kvällen grät jag ut över en vansinnig mängd öl. Sen kom hon som sagt, kvinnan, och jag flyttade till Ålandsbåtarnas hamn.
Daniel Uppström2005-04-03 18:47:00
