Mot det sextonde guldet: Patrik Andersson
Magnus Johansson avslutar sin intervjuserie med en lång pratstund med den störste av dem alla.
Hej Patrik, hur känns kroppen?
Bara bra, tack.
Du har gått skadad sen förra sommaren. Blir man inte rastlös av att vara borta så länge?
Jo, lite grand. Fast inte så mycket som man kan tro. Framför allt saknar man ett utlopp för all energi, som vill ut. I början av svåra skador är det mycket tråkig rehab där det gäller att läka skadan och bygga upp kroppen på nytt. Och det är riktigt jobbigt. Men om vi tar den här senaste skadan så har jag varit borta länge, men det är ett medvetet val från ledningen och mig att vi skulle ta det lugnt. Hade allsvenskan startat tidigare så hade jag kunnat spela då, men det känns onödigt att ta några risker på försäsongen.
Vad tror du om årets säsong?
Jämför man med förra året så har laget utvecklats enormt. När Daniel och Yksel kom höjde de kvalitén i laget och nu har de varit med under hela försäsongen. Det är viktigt. Sen har vi fått tillbaka Mackan vilket gett laget en helt annan dimension. Vi var förra säsongen oerhört beroende av Afonso, att han gjorde några individuella nummer och att han kunde avgöra matcher helt på egen hand. Så är det inte i år. Vi har många anfallsalternativ och det är stor skillnad mot förra året.
Din bror Daniel är med i landslaget igen. Det är inget du saknar?
Nej. Det gäller att inse när det är dags att stiga av. Jag kan i och för sig sakna matcherna, men den här biten med långa lägerliv känns inte alls lockande. Nu känner jag också att jag vill ge tillbaka lite till min familj som ställt upp mycket när jag har varit borta.
Vem i MFF tror du kommer att överraska mest positivt i år?
Niklas Skoog.
Skoog? Jag trodde du skulle säga någon yngre?
Nej, jag tror Niklas kommer att gå framåt mycket i år. Mackan springer mycket och river upp stora hål hos våra motståndare och det gynnar en smart spelare som Niklas, så jag tror han kommer att göra en hel del mål i år. Och han har ju inlett strålande på försäsongen, eller hur?
Visst har han det. Varje år när vi möter GIF Sundsvall så räknar jag med max oavgjort. Är det tillfälligheter att vi har svårt för vissa lag och lätt för andra?
Nu kan jag bara svara på hur det var föregående år. Där borde vi ha vunnit stort hemma men det ville sig inte, så det är nog mest tillfälligheter. Men ser man till hela säsongen så ser man att vi trivdes bäst när bägge lagen ville dansa. När det var öppna matcher. När vi mötte lag som Sundsvall och Kalmar som valde att spela väldigt defensivt, och gjorde det bra, så hade vi problem. Vi saknade ett ordentligt djupledsspel och vi hade inte heller någon som var riktigt bra på huvudspel i offensiven. Nu har vi Mackan som är duktig på både huvudet och i djupledsspelet och han är en del av att hitta nyckeln till att låsa upp defensiva försvar. Se bara hur många poäng vi tog mot de andra topplagen och hur förhållandevis få vi tog mot bottenlagen.
Är det något karriärval du ångrar?
Nej, så kan man inte se det. Alla val man gör formar den man blir. Ibland tar man ett steg framåt för att sen ta två steg bakåt men därefter ta tre steg framåt. Jag kan inte se att jag hade gjort något annorlunda faktiskt.
Dina tre största händelser i fotbollskarriären?
Champions League-vinsten är störst. Som tvåa kommer när vi vann Bundesliga tack vare vinsten mot Schalke. Där jag gjorde det avgörande målet. Som trea kommer VM 1994.
Vem är den bästa spelare du spelat med?
Det är Rivaldo.
Mot?
Det får väl bli en anfallare. Svårt. Det finns en som jag har både spelat med och mot - Förresten, det får nog bli van Nistelrooy.
Vad gör du om ett år?
Det vet jag inte, det vill jag inte spekulera i.
Jag tänker på att du har ett år kvar på kontraktet. Är det avhängigt på om MFF skulle gå vidare i Champions League hur du planerar framtiden?
Det finns väl med, ja.
Tränare i framtiden?
Jag vill inte svara på det, för det vet jag inte. Jag tycker vi lämnar framtiden som ligger en bit bort och riktar in oss på den här säsongen. Vi har mycket framför oss som är roligt så får vi se vad som händer härnäst. Det är 2005 vi ska ha fokus på.
Vad säger du om att spela höst-vår i stället för dagens vår-höst?
Klimatet styr som bekant och vädrets makter är ju inte att göra så mycket åt. Även om Royal League är kanon så ser man problemen med att spela vintertid. Vi kan inte erbjuda vare sig oss eller våra motståndare bra planer eller publiken bra förhållanden.
Kanske om vi spelar som i Danmark med ett relativt långt vinteruppehåll?
Ja, det skulle kunna vara ett alternativ. Men jag är osäker.
Det känns rätt givet att Mackan blir proffs i sommar. Måste MFF ut på en shoppingrunda då?
Absolut. Ska vi ha någon chans i Champions League och orka med allsvenskan så måste han ersättas. Vi behöver både ha toppen som han innebär och bredden för att orka.
Samuel Barlay då?
Han är en stor talang. Men han är bara 18 år och vi kan inte kräva att han ska ersätta en landslagsman. Samuel har vad som krävs, men han behöver utvecklas ytterligare. Jag hoppas han tar chansen i år om han får spela. För det krävs att han får spela för att ta de där sista stegen.
Vilka kommer 2:a 2005?
Det gör nog Göteborg.
Den gamla känslan MFF mot resten av Sverige växer sig starkare igen, tycker jag. Nu bor jag i Varberg där vi himmelsblå inte är så många så det är möjligt att jag känner av det starkare än om man bor i Malmö. Men vad säger du, är det något positivt med den känslan?
Ibland är vi svenskar så missunnsamma och avundsjuka. När Hammarby vann sitt SM-guld efter all den väntan de hade haft så blev jag jätteglad å deras vägnar. Likaså tyckte jag det var roligt att Djurgården vann efter många år. Inte så att jag inte hade hoppats på MFF, men när dessa lag nu vann så kunde jag ändå glädjas med dem. Och så hoppas jag att många känner med oss i MFF. Vi hade också väntat väldigt länge. Ser man till svensk fotboll så måste det vara bra att vi vann. Tänk om HBK hade vunnit. Hur hade de stått sig ute i Europa med alla spelare som har lämnat dem?
Så om MFF inte tar sig vidare till Champions League så hoppas du att de svenska lagen i UEFA-cupen går långt?
Självklart. Vi behöver i svensk fotboll förbättra vår koefficient. Som det är nu är det ju näst intill omöjligt för svenska lag att ta sig vidare ut i Europa. Vi måste inse att Sverige är lite av en ankdamm och vi behöver samarbeta för att bli bättre.
Just nu är det ett drag utan dess like runt MFF. Är det en tillfällig hausse eller tror du det kan bestå?
Jag undrar vad som hade hänt om vi inte hade vunnit guld. Nu kan vi leva på det det här året också. Men vad händer nästa år?
Hur viktig för det fortsatta intresset är en ny arena?
Det är väldigt viktigt. Men det känns som om vi står och stampar på samma plätt nu. Nätverket är en väldigt bidragande orsak till intresset, med allt vad det ger i intäkter. Det gäller att vi får ett nytt stadion så detta intresse håller i sig. Sen något positivt, som jag upplever det, är det ökade intresset för fotboll och MFF i skolorna. Ungarna verkar ha full koll. En annan sak: Jag kommer ihåg när jag blev proffs, då hade vi 4000 på matcherna och man såg inte en människa som bar souvenirer när det inte var match. Det har ju förändrats kolossalt.
Jag kommer ihåg det. När jag bar min halsduk off-match så att säga så dolde jag den innanför jackan. Det var något väldigt töntigt med att säga och visa att man tyckte om ett lag.
Precis. Idag är det tvärtom. Man ser halsdukar och matchtröjor på folk i alla åldrar och i stort sett när som helst. Sånt är också viktigt för att upprätthålla intresset runt MFF.
Det verkar som om det är mycket snack på planen, allt för att få sin motståndare förbannad så att han gör ett misstag.
Det där är rätt överdrivet. Jag upplever inte att det är så mycket. Ibland kan man slänga ur sig något, men det är oftast efter en händelse, om man upplever att någon har filmat eller så. Men i övrigt tycker jag det är en juste stämning på planen.
Hur var kvalitén på allsvenskan när du kom tillbaka? Var den som du trodde att den skulle vara?
Svårt att säga. Hur ska jag formulera mig? Den var inte sämre. Det har skett en utveckling på så vis att förr när spelare blev proffs så gick de ut i Europa. Nu är det många som åker till Danmark och Norge. Jag vet inte varför. Kanske för pengarnas skull. Men det är knappast för standardens skull.
Många etablerade kommer tillbaka allsvenskan, som du till exempel.
Det är mycket tack vare hypen som finns just nu. Det är en annan status numera att spela i allsvenskan. Många känner nog att de vill hem till rötterna och spela i "sina" klubbar. Det är tack vare draget runt allsvenskan, tror jag.
Det väntar som sagt Champions League-kval framöver. Vad krävs för att MFF ska ta sig vidare?
Tur.
Bara tur?
Kanske inte bara, men säg att vi får möta ett tredje- eller fjärdelag från en stor liga, då krävs det oerhört mycket tur. Plus att vi gör två matcher på vår yttersta förmåga och inte gör några misstag. Det är svårt, det kommer att bli svårt. Men har vi tur och får möta ett lite sämre motstånd så kanske det kan gå.
Två frågor kvar. Favoritförfattare?
Jag är rätt intresserad av historia så jag säger Herman Lindqvist.
Du kommer kanske ihåg att svenska fotbollspelare för tiotalet år sedan jämt tycktes svara Dire Straits när de fick frågan om sitt musikintresse?
Ja.
Om du får välja mellan just Dire Straits och Depeche Mode, vad tar du?
Det var en svår fråga. Jag har skivor med bägge grupperna. Det lutar lite åt, eller förresten, får jag säga Mark Knopfler?
