Tack för mig
Det är med tungt hjärta Himmelriket publicerar denna text. Förhoppningsvis kommer sidan förgyllas av Carlos underbara skildringar även i framtiden, men då i form av gästkrönikor.
Jag började skriva krönikor på Himmelriket nästan från Svenska Fans födelse. Har ingen koll på hur många det blivit genom åren. Men nu börjar inspirationen och framförallt variationsfantasin att långsamt sina ut. Skriver jag ”Gamla IP” en gång till så händer det en olycka på tangentbordet. Visste det. Varför kunde jag inte låta bli?
(Vänta. Måste torka upp)
Massor av krönikörer och redaktörer har jag lyckats att slita ut. Himmelriket har förnyats, ändrat exteriör och innehåll, men en envis gubbjävel har vägrat att släppa taget. Kan bara förklara envisheten med kärleken till MFF, fotboll och läsarna på Himmelriket.
Det skulle vara roligt att veta hur många forumskribenter som har kommit och gått under dessa år. Skulle vara minst lika roligt att någon gång få träffa er alla och få ta del av era personligheter och fotbollskunskaper utanför forumets anonymiserande värld. Kanske en demaskeringsträff som på en maskeradbal? Ni har blivit som romanfigurer vars utseende och djupare karaktär endast lever i min egen fantasi.
Några av er har jag haft glädjen att lära känna om än lite ytligt. Från början sådana profiler som #2484, Don Manson, Martin med flera, som förgyllde forumet med engagerade och kunniga inlägg. Och var tog Paddeman vägen? Bytte han/du ”nick”? Eller?
Säkert har jag sett en del av er, utan att veta vem ni är, på Stadion eller Skolgatans Ölcafe. Kindgren, Blå 777, Jonny Dice, PAW, Tony Ernst är väl bara några forumister jag stött på, förutom altmeister Sven, naturligtvis. Ja till och med en person från barndomens asfaltslekar i form av Dixietryffel, blev ”återvunnen” tack vare forumet.
Redaktörslegender som Kåffe, Möller, Welinder, Kjelldén och alla andra skickligt navigerande kaptener på skutan, kommer för mig alltid att vara kända Himmelriketnamn.
Ett svenskt mästerskap fick vi himmelrikare fira tillsammans. Det var vi värda efter alla förhoppningar, förtvivlan och goda råd på forumet.
Nu drar jag mig tillbaka från Himmelriket vänligt, stilla, lugnt och sätter därmed kontrapunkt. Vilket inte är en slutpunkt utan en förlängning som kanske mynnar ut i en och annan gästkrönika när det kliar i mina grafomaniska fingrar eller när MFF blivit mästare, och redaktörerna är välvilliga.
Himmelriket kommer jag alltid att läsa och några inlägg på forumet är väl oundvikligt.
Tack alla äkta MFF:are för att ni läst och att ni för den himmelsblå fanan vidare mot nya framgångar. Det har varit inspirerande att skriva för er. Det har varit kul att forska i MFF:s historia för mig och nästan känna mig lika ung som en gång i tiden på Gamla IP. (Ops! Jag lovade ju, nu måste trasan fram igen.)
Vi ses och hörs!
”MFF:are är vi alla.”