Måndag morgon: Ingen blomning utan rötter
Ingen klubb kan växa sig stark utan förankring. För att få känna solens värme och blomma ut måste rötterna vårdas.
Vi måste ha en bra produkt där inne, sa han och pekade emot den nya arenan. Det som diskuterades var Malmö FF och dess möjlighet att dra åskådare dit. Då kände jag verkligen att numera handlar fotboll mer om paketering av en vara, hur man positionerar den och får den såld, än om att vara en gemenskap där människor sliter, kämpar, tränar, svettas, hoppas, längtar, lider och stöttar tillsammans.
Varför blir det så? När tar en klubb steget ifrån att vara ett lag med människor av kött och blod till att bli en produkt vars främsta syfte är att konsumeras? Jag tycker att Malmö FF började trampa den stigen efter guldet 2004.
Fram till dess var alla ense. Vi var ett, klubben, laget, spelarna och supportrarna. Alla med samma mål för ögonen - guldet skulle tillbaks till Malmö. Det fanns inga avstånd. Vare sig fansen var sådana som legat bakom målet på gamla IP, sett guldåren på 1970- och 80-talet, eller blivit bitna i spåren av Zlatan och degraderingen till Superettan, eller om de var sådana som stöttar klubben genom att betala för annonser och sponsring.
Nu är ett av Malmö FF: s huvudmål att bli mer professionella. Man har skaffat sig en ny arena, med en speciell organisation för den. Arenans namn är sålt till en bank, namnen på läktarsektionerna säljs till andra företagen, en ny VD för klubbens verksamhet utöver fotbollen har rekryterats. Man vill också knyta till sig en pressansvarig, som ska hjälpa klubben att hantera media och ta strategiska beslut kring hur man ska kommunicera framöver.
Det går att förstå valen och ambitionerna. Fotboll är inget man hanterar med vänster hand längre. I alla fall om man vill något, som att ta allsvenskt guld, komma ut i Europa och kanske till och med få spela Champions League.
Professionalism är nödvändigt men risken för att klubben lever sitt liv utan kontakt med de människor som ger klubben dess existensberättigande, den ökar. Om spelare av kött och blod enbart blir komponenter i en produkt som ska säljas till konsumenter, då tappar klubben sina rötter. Och varje steg mot en proffsigare verksamhet leder ett steg bort ifrån den stad och den skånska mylla som skapat den.
Minns du den jublande glädjen efter guldet 2004? Hur supportrarna, klubben, laget, spelarna, media och i stort sett hela Malmö knöt näven och drog armen in mot kroppen och kände; Yes, det är våra pågar – det är vi som tagit guld.
Blir det så nästa gång också?