Highway to Helsingborg: Kaxiga tankar inför omgång 9
Kristoffer Jonzon levererar en gästkrönika om en malmöitisk kaxighet inför bortamötet mot Helsingborg.
Okej.
Nu har det gått åtta omgångar av årets allsvenska och vi ligger tvåa. Underbar början borde man ju tycka. Men ändå är det nånting som inte känns bra. Jag hade en naiv fantasi att vi skulle gå igenom serien utan en enda förlust i år, men det var kanske bara min malmöitiska kaxighet som vilseledde mig.
Just denna kaxighet tror jag vi får se upp med i år. Alla är överens; Malmö har det bästa laget, den bästa ekonomin, den bästa tränaren som aldrig blivit sparkad, den bredaste truppen m.m. Ändå har vi redan två förluster. Kanske slappnar spelarna av en liten aning och vaggas sakta in i tron att vinster fixar sig själv eftersom vi är bäst, det vet ju alla.
Så fort man slappnar av i fotboll så kan vem som helst slå en. Kolla bara på hur det gick för Milan i årets Champions League-final. De trodde allt var klart och började slappna av. Jag vet att det är en sliten klysha men den kan inte
understykas tillräckligt, i fotboll måste man kämpa och springa, annars förlorar man.
Så är det inte inom alla sporter. I tresteg kan Christian Olsson slappa sig igenom en semifinal och bara ta i lite
när det behövs eftersom han ÄR bäst. I tennis kan Roger Federer spela okoncentrerat i ett game men sen slå in 4 serveess på rad om han skulle komma under press eftersom han ÄR bäst, men i fotboll är de som har det bästa laget
inte alltid de som ÄR bäst.
Förra året vid den här tiden var det oro i MFF med Grahn, Sypniewski och intern kritik mot Prahl som främsta orsak.
I år är allt lugnare. Inga alkoholister eller överdrivna individualister i truppen. Inga allvarliga skador eller påhopp från media som stört i arbetet. Bara ett gäng svenska mästare som tränar, har det trevligt och sägs vara bäst.
Allt är harmoniskt och det finns plats för den malmöistiska kaxigheten att frodas och lura in oss i självbelåtenhetens förlamande tillstånd. Nåja, nu ska jag inte vara för negativ. Vi ligger tvåa just nu och när serien är slut tror jag verkligen att det är vi som ÄR bäst igen.
Men jag är ju också Malmöit.
