MFF vann över FC Nordsjälland
Ett reservbetonat Malmö FF höll nollan och vann mot ett lika reservbetonat FC Nordsjälland i en betydelselös match.
Vi är i Farum, ett litet samhälle nordväst om Köpenhamn. Vi är omkring 50 personer, hälften ljusblå, hälften vinröda. Vi har tagit oss till FC Nordsjällands charmiga hemmaarena för att se träningsmatchen mellan Malmö FF och FC Nordsjälland.
Det är en riktig fotbollsarena med fyra sammanlänkade och takförsedda läktarsidor tätt intill planen Den tar ungefär hälften av vad Malmö FF:s nybygge kommer att göra när det står klart om ett halvår. Sätena är mjuka och sköna med ordentligt ryggstöd, ölhållaren är på plats som sig bör på en dansk fotbollsarena, och akustiken är perfekt. Man hör vartenda ord som sägs på planen. Ljudet av varje spark, varje tjurrusning, och glidtackling studsar upp så fint mot publiken.
Nog om detta.
Båda lagen ställer upp med en B-betonad uppställning. I MFF saknas nio spelare som alla är på olika landslagsuppdrag. FC Nordsjälland spelar endast med en av sina svenskar, Marcus Pode, han som inte fått en minuts speltid i serien.
I Malmö FF ser man mest fram emot hur Gabriel ska sköta rollen som vänsterback, och hur Rick Kruys och Labinot Harbuzi ska hitta varandra på innermittfältet.
Det börjar lite trevande, böljande fram och tillbaka. Inga farliga chanser, lagen turas om att försöka få till stånd farliga anfall. Jag tycker att FCNdå och då kommer fram på vår vänsterkant, där Gabriel och Järdler huserar. De rinner igenom och får på ett och annat inlägg, men det leder aldrig till några farliga avslut.
Malmö FF får inte tag i mittfältet ordentligt. Labinot spelar tydlig defensiv bakom Rick, och man ser inget av deras fina snabba passningsspel och samspel som man sett på en del träningar.
Men drygt 15 minuter in i matchen händer något. Labinot bryter ett uppspel och spelar elegant fram Edward Ofere som sätter fart mot mål. Obotlig optimist som man är hoppas man att Eddie ska visa målinstinkt, och det är just vad han gör. Han går rakt mot mål och avlossar ett stenhårt och otagbart skott rätt upp i nättaket.
Med MFF:s 1-0 följer en fin himmelsblå period. Malmö radar upp flera fina anfall. Agon är nära att hamna i målprotokollet, och Jeff gör mycket bra på sin högerkant. Mot slutet av halvleken faller Malmö dock tillbaka något, men på det hela taget är det klar fördel för Malmö.
I halvtid gör MFF två byten. Labinot ersätts av Robin Nilsson (en säkerhetsåtgärd förklarar Gren efter match) och Jonas Sandqvist byter av Dusan Melicharek (också förutbestämt).
Min fyraåriga dotter är med på plats. Efter att ha fällt ner varje stol på hela sektionen där vi sitter, sätter hon sig bredvid mig, gäspar och frågar var Zlatan är. Sen för att göra mig glad försöker hon få igång publiken genom att skandera MFF, MFF, MFF...
Men andra halvlek är ingenting att applådera åt. Spelet blir sämre med Labinot på bänken. FCN är marginellt bättre, men skapar väldigt få farliga målchanser.
Ett glädjeämne är dock att tre killar från Malmös så talangfulla P16-lag gör A-lagsdebut idag. Alex Nilsson, Omid Nazari och Muamet Asanovski. Alex Nilsson vår egne lille explosive Miccoli är dessutom den näst yngste A-lagsdebutanten i MFF:s historia. Och har fortfarande chansen att bli den yngste allsvenska debutanten i MFF någonsin. Allt enligt statistik presenterad på MFF:s hemsida.
Matchen då? Den slutar 1-0. Och resultatet är rättvist. Men frågan är vad den ger för besked?
Gabriel gör en godkänd insats som vänsterback, varken mer eller mindre.
Rick kämpar hela matchen, men lyckas aldrig riktigt suga tag i spelet och fördela bollar så som vi vill att han ska.
Något framgångsrikt samspel mellan Labinot och Rick får vi heller aldrig se. Troligen eftersom vi idag spelar med två utpräglade anfallare vilket gör att både Rick och Labinot tvingas ägna mest energi åt defensiven.
Men vi håller nollan, och det är ett glädjande besked och förskräckligt ovanligt i dessa dagar.
Efter slutsignalen säger min fyraåriga dotter att hon vill gå in på plan. Jag frågar varför, hon förklarar att hon ska ge en kram till Zlatan. Om det ändå vore så väl.