Vårt andra hem?
På anmodan av Broder Welinder valde jag att njuta av stunden – jag tog en ledig dag.
Först sovmorgon, sedan en försvarlig laddning Ägg & Bacon med färskt rostat bröd och grillade körsbärstomater. Till detta en halvlitersmugg med ett engelskt, utsökt specialte. Gjorde en storslam på dass, ner i sängen igen för lite skön tidningsläsning och avslutningsvis nätfrossa på Himmelrikets och föralldel HIF E-zines forum med lite fin musik på stereon i bakgrunden. Vilken start på dagen!
Jag var inne på det igår, Olympiamatcherna är underbara. Vår kommande storvärvning (?) Anders Andersson sade det redan i mitten på 90-talet : ”Så som MFF-klacken dominerade är det som att spela hemma här på Olympia”. Det är en fin lutning på den läktare som passande nog kallas Norra Ståplats och oavsett trängseln ser man i regel hela planen på ett utmärkt sätt. Sittplats på Östra blir mer MFF-influerad för varje år och växelsången igår mellan vår kortsida och sittplats gav 37:an en obehaglig överraskning. Reviret är allvarligt hotat.
Att man sedan bjuder på buskis när matchen inte är i gång kan naturligtvis dra ner betyget på upplevelsen en aning, men varför det? Är inte detta en njutning i sig när ”Stil & Klass – HIF” har en inramning man förväntar sig Ljungskile eller i Karlstad? Jag njöt i fulla drag när den stackars malplacerade Madamen i paus kämpade för att få tuffingarna i rutigt borta på södra ståplats att sjunga med i ”Walkin´ On Sunshine”. Vafalls? Passade det inte med lite brittisk singalong?
Jag lider med er grabbar, som läget är på Olympia idag förnedras hemmafansen. Som min far och hans HIF-vänner muttrade efter matchen: ”Var tog de gamla hederliga brandkårsorkestrarna vägen?”.
I övrigt var matchbilden väntad. Männen körde över pojkarna och Swärdhs fegdrag med fem backar straffade sig direkt. Lite oväntat var det dock för mig att upphaussade Atiba Hutchinson var så vek. När Daniel resolut stulit bollen från Hutchinson ett par gånger i början räckte det nästan att den stränge Bjärreds-sonen tittade på honom i fortsättningen för att han beskedligt skulle spela bollen i från sig. Det kan inte vara kul för en ung påg att ha de där Bjärred-bröderna i motståndarlaget.
Några ofattbart okunniga skribenter i motståndarlägret har genom åren levt på myten om Sidleds-Daniel och förärat allsvenskans bäste mittfältare öknamnet ”Krabban”. Hur går de vidare efter gårdagens Anderssonska förnedrande dominans? Stackare.
Nåväl, själv nöjer jag mig med att konstatera att ”Krabban” var kvällens klo.
Det var som så ofta tjockt av roliga och mindre roliga kommentarer i klacken igår. Jag hade en misantrop bakom mig som innan match bittert konstaterade att med ”den late brassen”, ”Ajax-blåsningen” och ”pensionären Mattisson” kunde det bara gå åt helvete. Var detta en sorts mental försvarsbarriär för att skydda sig mot besvikelser eller var den unge mannen endast genuint okunnig? Hasse Mattisson ”Lagets Hjärta” var omutlig igår och när han ensam tackade några få lyckliga utvalda i klacken skrek jag efter honom som en pilsk fjortis på 50-talet efter salig Elvis Presley. You move me Hasse.
För att återgå till de saker som får mig att trivas så bra på Olympia så vore det såklart tjänstefel att inte nämna de härliga Tifo-fiaskon man bevittnat genom åren borta på Södra ståplats. I år hade man sånär lyckats med en snygg om än lite verklighetsfrånvänd koreografi om inte de inte hade skickat upp overheaden fem minuter för tidigt. Tålamodet tröt till slut och när väl spelarna tågade in hade jätteskynket med den högmodiga texten vecklats ihop. Sorry lads, timing is everything.
Det sägs att Olympia skall få tak över kortsidorna inom ett par år. Kan ni fatta vilket tryck vi kommer att åstadkomma när vi slipper, likt igår, stå utan tak i motvind. Nej govänner, frukta inte fiendens borg utan njut i fulla drag av erövrarens segersötma. Med den utveckling vi sett de senaste åren blir Olympia allt mer ett andra hem för MFF. Utmärkt segerstatistik, lokala humorinslag innan match och i paus, dominans på läktaren, närhet till planen som vi saknar i vår stora Himmaborg och en kort bekväm motorvägsresa hem.
Må aldrig någon bortasupporter känna sig lika tillfreds på Malmö Stadion.
