Lagbanner
Lagrell och konsten att gå över ån efter vatten.
Hallå?

Lagrell och konsten att gå över ån efter vatten.

Allsvensk fotboll tappar i intresse och helt plötsligt skulle det vara Ljungskiles fel.

Publiktapet i Allsvenskan har hamnat på tapeten och snillen spekulerar i vad det beror på. I helgen pratade Bengt Madsen om att det kan ha med 16 lagsallsvenskan och TV-avtalet att göra. Idag följer Lagrell upp med att man kan tänka sig att minska antalet lag igen, och att man ska utreda hur utökningen påverkat intresset.

Till saken hör att Madsen redan innan utökningen inte gillade tanken, och lär ha haft ett och annat långt telefonsamtal med Lagrell i det ärendet. Nu verkar det som han vill visa att han hade rätt.

Själv är jag oerhört tacksam för utökningen. Med 14 lag hade vi legat på nedflyttningsplats nu. Utan större hopp om att klara nytt kontrakt. Men det är inte därför jag ställer mig frågande till att man försöker förklara publiktappet med 16-lagsserien. Istället häpnar jag snarare över hur man missar ett antal mer uppenbara förklaringar.

1.    Publiken bor där folk bor mest. Kollar man i tabellen hittar man storstadslagen i allt annat än smickrande positioner. Bäst går det för IFK Göteborg på en 4:e plats och plus 12 mål i statistiken. Hammarby nosar tre poäng bakom med plus 1 målskillnad. AIK, Djurgården och MFF ligger alla långt från toppositionerna och med minus i målprotokollet. Jag vet inte vad du tror, men nog krävs det bra resultat om man ska locka en bredare publik?

2.    Supporteraktionen. Under matcherna mot Stockholmslagen har bortasektionen ekat tom. När lag som normalt betyder 1000 – 1500 fler igenom vändkorsen uteblir sjunker både publiksiffran och stämningen. Hur konstigt det än kanske låter, så förlorar jag hellre mot ett lag som fyllt läktarna, än att dyster gå hem samtidigt som bortalaget tar emot hyllningar av 10 – 15 spridda individer. Men att Lagrell skulle ge supporteraktionen så mycket erkännande är kanske att hoppas på för mycket?

3.    EM. För fösta gången på länge gick inte landslaget vidare ur gruppen och för första gången på länge möttes prestationen av rejäl kritik. Vi fick svensk fotbolls nedgång slängt i ansiktet, vilket bara bekräftades ännu  mer när serielunken drog igång igen. 2008 står Sveriges hopp till Kalmar FF och UEFA-cupen. Inget ont i det – KFF är värda all respekt och beundran – men på något sätt bekräftare det bara ännu mer hur mycket på dekis vi är. Att fler spelare än någonsin lockades av det danska gemytet i namnkunniga klubbar som Ålborg och Esbjerg gjorde inte saken bättre.
 
I jämförelse med dessa ganska uppenbara förklaringar till varför publiken stannar hemma blir det löjeväckande att skylla på Ljungskile och Norrköping.

Därför hoppas jag att Lagrell kavlar upp armarna och istället börjar jobba för att göra Allsvenskan mer publikvänlig i sin nuvarande form, än att börja ändra igen. Vi vet hur det gick när man införde slutspel senast man oroade sig för publiktappet. Eller hur det gått för den anrika Svenska cupen. Bra, säkra och supportervänliga arrangemang på ändamålsenliga arenor kan fortfarande dra storpublik. Ta sen ett snack med TV-bolagen och se till att spikat spelschema verkligen ligger. Det tjänar alla på. Sviker publiken arenorna sviker de snart TV-soffan också.

Men skynda på, den kan snart också få för sig att flytta till Danmark.

Per Welinder2008-09-23 14:10:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF