Himmelrikets Favorit i september: "Lagets insats drar ner mitt eget betyg"
September månad innehöll fyra förluster, 10 baklängesmål och endast ett framåt. En spelare ska naturligtvis ändå utses till Himmelrikets Favorit. Daniel Andersson gör så gott som aldrig dåligt ifrån sig i den himmelsblå tröjan och var tämligen ohotad i valet om septembers bästa spelare.
När jag når Malmö FF:s lagkapten på mobilen och berättar orsaken till varför jag ringer börjar han skratta. Efter några sekunder ställer jag sportvärldens vanligaste fråga (”hur känns det?”) och han fortsätter skratta. Jag hinner tänka att det var roligt att han blev så glad över utmärkelsen innan jag förstår att det är med tudelade känslor som han tar emot beskedet.
– Det var ju ingen bra månad precis för MFF. Det är klart att det är roligt att ni tycker att jag har varit bäst, men det är en jobbig situation vi är inne i. Hade onekligen varit roligare att bli månadens spelare när laget spelar bra och vinner.
Å andra sidan kunde vi ju ha tyckt att du hade varit månadens sämsta spelare.
– Jo, det är klart. Jag ska inte sticka under stol med att det är en rolig utmärkelse att få.
Om vi riktar in oss på din insats i september, vad säger du om den?
– Halmstadmatchen var tung, den var dålig. Jag kände mig sliten efter landslagssamlingen. Därefter har det, konstigt nog, känts väldigt bra i kroppen.
I matchen mot Helsingborg gick det desto bättre, trots förlusten.
– Det stämde bra. Det som var roligt där var att jag hade många fina passningar, framför allt till Eddie. Bara synd att det inte blev fler mål på dem. Passningsspelet var det mest positiva från den matchen, tycker jag.
Jag blev mest imponerad av hur så gott som alla andrabollar vanns, åtminstone i cirka 70 minuter. Det kändes som om ni vann dem alla där ett tag.
– Ibland är det så – det är som om varenda boll kommer till dig, var du än står. Det stämde väldigt bra i den matchen. Ibland tycker man att man gör allt man kan men bollen studsar åt andra hållet eller förbi en. Denna gången kom de till en.
Om du ska betygsätta din månad, vad blir det då?
– Svårt att säga, men jag kan väl ge mig godkänt. En tvåa alltså. Lagets resultat drar ner mitt eget betyg rejält.
Fyra raka förluster och ett prekärt läge i tabellen. Hur många gånger har du fått frågorna ”hur känns det” och ”vad beror det på” den senaste tiden?
– Enormt många gånger. Likaså vad vi ska göra för att vända den här trenden. Det är tre återkommande frågor. Ofta när det går dåligt så är det jag som får svara på frågorna, och det är klart att det blir lite tjatigt när samma frågor dyker upp varenda gång. Som jag har sagt till alla: jag vet inte varför det går som det går, men en stor anledning är naturligtvis att vi släpper in för många mål i förhållande till målchanserna som skapas mot oss.
Det är väl rätt uppenbart för alla att det är i försvaret det brister. Sen var på planen försvaret börjar kan man ha olika åsikter om, eller?
– Man brukar säga att för att göra ett mål behöver man i genomsnitt fyra-fem riktigt bra chanser. Vi kan släppa till tre chanser och motståndarna gör två mål. Samtidigt får vi kämpa väldigt hårt för att göra egna. Även om vi har många chanser blir det alldeles för få mål. Dem vi möter behöver i stort sett bara anfalla så blir det mål. Varför det är så är lite svårt att förklara.
Norrköping och Helsingborg hade väl tillsammans fem eller sex målchanser och gör tre mål. Ni blir hårt straffade.
– Precis. Mot Norrköping skapade vi inte jättemycket, men vi hade i alla fall två riktigt bra lägen utan att göra mål. De hade också två chanser och gör ett. Vi blir väldigt hårt straffade, vilket säkert beror en del på oskicklighet också, men det känns som att bollarna bara trillar in bakom oss. Vi får kriga enormt för att göra mål. Mot Helsingborg har vi väldigt många chanser men får inte in målen.
När Malmö förlorar drar jag mig helst undan och håller mig för mig själv. Min sambo tycker väl inte att det är jätteroligt, men har förstått med tiden att det inte är så mycket att göra åt. Har din hustru det likadant?
– Tyvärr är det så. Man lever ju hela tiden med fotbollen och MFF. Efter en förlust är det inte tal om att gå på restaurant eller något sådant; jag sitter hemma och tjurar i stället. Man får ju försöka hålla modet uppe när man har barn, man kan ju inte låta det gå ut över dem. Men det är klart att det påverkar tillvaron till väldigt stor del hur det går för MFF.
När Ola Toivonen förra månaden blev framröstad till Himmelrikets Favorit tyckte han att du borde ha vunnit. Vem tycker du, dig själv undantagen, har varit bäst i september?
– En sån som Ulrich är alltid stabil. Sen är det svårt att säga… Det har varit kollektivt dåligt, kan man väl säga. Ingen har väl stuckit ut vare sig positivt eller negativt. Men vad man kan säga om Ulrich är att han är stabil, vilket han har varit hela säsongen. Man kan alltid lita på att han gör sitt jobb.
Gav uppladdningen inför HIF-matchen mersmak?
– Ja, det var riktigt bra att vi samlades allihop och laddade inför matchen. Helt klart.
I Italien görs väl detta inför varje hemmamatch, eller hur?
– Där är det mer tradition kan man säga. Det är ingen som vågar gå emot det. Skulle det då gå dåligt blir det den uteblivna samlingen som blir orsaken, så där nere tycker alla att det är lika bra att fortsätta som det är. Jag tror att det kan vara bra att samlas så här någon gång då och då. Egentligen borde det inte behövas med sådana här samlingar, men denna gången tycker jag det var ett bra initiativ. Det var ett bra litet läger, men i längden tycker jag absolut inte att det behövs. Man ska kunna ladda även hemma.
************
Spelare och antal röster:
Daniel Andersson 5
Edward Ofere 2
Dusan Melichárek 1
Labinot Harbuzi 1
Gabriel 1