Pinsamt uselt!
Nonchalans, dåligt passningsspel och Asper gör en tavla=förlust.
Jag såg inte matcherna mot Elfsborg och Sundsvall. De ska tydligen ha varit pinsamt dåliga insatser från MFF:s sida. Men idag var det inte bara pinsamt dåligt, det var så uselt att det knappt finns ord för det. Detta är den sämsta match jag har sett MFF genomföra på flera år. Nu är jag upprörd och kan missa någon i hastigheten, men jag har svårt att se vilken det skulle vara. Med dagens insats hade detta lag inte tagit sig till final i Gothia Cup, som just nu arrangeras i Göteborg.
Det finns två som kommer undan med hedern i behåll: Daniel Andersson och Behrang Safari. I 84 minuter hade jag Mattias Asper på den listan också. Överst. Men då han tydligen kände sig nödgad att hjälpa Häcken till tre poäng genom en huvudlös, värdelös, totalt utan tanke, sanslös, sopig, totalt jävla matchavgörande tavla efter 85 minuter så är han så långt ifrån godkänd-listan man kan komma. Vad tänkte han med? Hade han redan glömt bort FC Köpenhamn? Hade han redan glömt bort Landskrona förra året? Det finns anledningar till att målvakter får använda händerna, men det tycks han ha glömt bort. Han hade ju så enkelt kunnat låta bollen komma till sig, eller åtminstone sparkat den upp på läktaren. Men det fanns en gulsvart spelare i en någorlunda närhet och naturligtvis var han tvungen att passa (ja, passa) honom.
Det sorgliga i det hela är att han faktiskt räddade oss kvar i matchen fram till dess. Han var så nära att bli något av en hjälte, nu blev han syndabock. Och jag orkar inte tycka synd om honom. Kanske i morgon, kanske aldrig, jag vet inte; just nu är jag alldeles för besviken för det. Målvakter gör tavlor då och då, det ingår väl i manualen så att säga. Men börjar de inte bli väl vanligt förekommande nu?
Men å andra sidan. Hur kommer det sig att män som i söndags kunde prestera bitvis glimrande spel mot HBK idag inte kunde slå en passning på två meter med rätt adress? Fyra dagar gör tydligen stor skillnad. Att ungdomar som Pode får en dipp köper jag, men hur Thomas Olsson (bara för att ta ett exempel ur högen) så kapitalt kan misslyckas med passningar till medspelare är en gåta. Hur Jon Inge Höiland (bara för att ta ett exempel ur högen) kan agera så nonchalant utan att bli utbytt är en annan gåta. Å tredje sidan får man bara byta ut tre spelare, så jag antar att det var en smaksak vilka som skulle ut (undantaget Safari som hade sprungit sig trött efter en godkänd insats).
Jag vill inte sitta på en läktare och vara nöjd att det står 0-0 mot Häcken. Häcken! Fattar ni, vi ska vara Malmö FF som om några dagar ska ut i Europa och vi blir utspelade av Häcken. Och jag satt och var nöjd med 0-0 och tänkte att en poäng med det här genomusla spelet: ja tack. Den känslan är nästan värre än själva förlusten. 0-0 borta mot HBK med Chanko utvisad, fine. Det kan jag köpa. Men 0-0 borta mot Häcken med 11 man som ska titulera sig svenska mästare är inte riktigt samma sak. Och sen: 1-0 var hur rättvist som helst.
Jag hatar att ge upp, men just nu känns ett nytt guldfirande väldigt avlägset. Väldigt, väldigt avlägset.
Men det var en fin kväll, om än något blåsig, och de nybakade, fortfarande varma, donutsen som såldes för 20 kronor för tre utanför Nya Ullevi var nog de bästa jag någonsin ätit.
