Fem snabba efter MFF-AIK
Dixon och AIK:s svårigheter i Malmö är några av punkterna efter kvällens match.
Matchens gigant
Första nollan bakåt sen Sundsvall borta i juli (14 matcher bort). Framför allt beror det på att planens gigant, Jimmy Dixon, var precis så bra som han alltid ska vara. När de egna medspelarna ställde till det var det han som räddade laget undan farliga situationer. Han var faktiskt på en helt egen nivå idag.
Tar AIK med sig den fina traditionen till det nya stadion?
AIK borta är en av årets värsta matcher. AIK hemma är tvärtom en av årets säkraste segrar. Även en kväll som den här när MFF inte alls är särskilt bra så är AIK sämre. Det tycks vara något med betongen på Malmö Stadion eller gräsets kvalitet som gör att de inte kan vinna över oss i Malmö. Kan man hoppas på att de tar med sig den smakfulla traditionen till vårt nya stadion?
Första målet
I matchen mot Palm Beach Pumas, under träningslägret i Orlando, stegade Jeffrey Aubynn fram när MFF tilldömdes en straff vid ställningen 12-1. Jag frågade honom efteråt om han är tänkt att ta straffarna i år, men det förnekade han. Allt han ville var att få gjort sitt första mål i den himmelsblå dressen. Ingen av oss trodde nog att det skulle dröja till omgång 27 och över sju och en halv månad senare innan nästa mål gjordes. Så grattis, Jeffrey, och tack, Jeffrey, för målet. Bättre sent än aldrig.
Passningskvaliteten…
… var emellanåt riktigt usel från bägge lagen. Jag hoppas det beror på trötthet, planens beskaffenhet, orutin, osäkerhet, en förtrollad boll och inte oskicklighet. Det skulle nästan ha blivit parodiskt om det inte var för det att Malmö FF var ett av lagen, vilket alltid medför en hög grad av nervositet och en känsla av att allt är förlåtet om det bara blir seger. Men herregud, vilka usla passningar och dåliga bollmottagningar vi fick se då och då!
Obesegrade
I september tog MFF inte en enda poäng på fyra försök. I oktober är samma lag obesegrat efter tre matcher. Jag vill absolut inte ta ut något i förskott, men kanske innebär det här att ett lugn infinner sig hos lagledning och spelare som gör att spelet blir allt bättre och som ger ett självförtroende att ta med sig till 2009.