Åldersstruktur - fundamentalt eller snömos?
Hur ser Malmö FF:s åldersstruktur ut, är den bra eller dålig? Spelar det rentav ingen roll bara spelarna håller tillräckligt hög kvalitet?
Det är svårt att dra några egentliga slutsatser av vad som är en optimal truppsammansättning för att kunna slåss om de allra ädlaste medaljerna i Allsvenskan.
Årets vinnare Kalmar FF har haft en rätt jämn ålderfördelning med liten slagsida åt det yngre medan IFK Göteborg 2007 hade två block av antingen väldigt unga spelare runt 20 år eller ganska gamla runt 30 och även upp mot 37-40.
Elfsborg 2005 och MFF 2004 hade rätt liknande trupper och startelvor vad gäller åldersfördelningen med de flesta tongivande spelarna mellan 24-30 år.
Vad kan man då utröna av den nuvarande truppen som MFF förfogar över som i skrivande stund ser ut så här i sin åldersfördelning:
1974 (fyller 35 år 2009) Niklas Skoog fw
1976 (…33 år 2009) Ulrich Vinzents b
1977 (…32 år…) Daniel Andersson b/mf, Jeffrey Aubynn mf,
1981 (…28 år…) Jonas Sandqvist mv, Jimmy Dixon b,Babis Stefanidis mv, David Durmaz b,
1982 (…27 år…) Christian Järdler b/mf,
1983 (…26 år…) Dusan Melichárek mv, Gabriel b
1984 (…25 år…) Marcus Halsti b,
1985 (…24 år…) Joakim Nilsson mf, Rick Kruys mf,
1986 (…23 år…) Ola Toivonen mf/fw, Labinot Harbuzi mf, Edward Ofere fw,
1987 (…22 år…) Robert Åhman-Persson b/mf,
1988 (…21 år…) Guillermo Molins mf/fw, Robin Nilsson mf,
1989 (…20 år…) Anes Mravac b, Jimmy Touma mf, Agon Mehmeti fw,
1990 (…19 år…) Jasmin Sudic b, Jiloan Hamad mf,
1991 (…18 år…) Dejan Garaca mv,
1992 (…17 år…) Alex Nilsson fw,
Som ni kan se är våra tongivande spelare antingen födda 1976-1977 (Daniel A, Vinzents, Aubynn) eller 1986 (Toivonen, Harbuzi, Ofere).
Det finns en del spelare i en fotbollsmässigt erkänt ”bra” ålder mellan 24-28 år och här skulle man kunna tänka sig att det fanns en del spelare med antingen ledarmässiga eller spelmässiga kvaliteter utöver de vanliga men det känns egentligen bara som om Gabriel och Jimmy Dixon skulle kunna passa in i den kategorin.
Gabriel för sin mognad som person och lugna spelstil och Dixon för sitt kompromisslösa och aggressiva backspel, som när det fungerar är av yttersta snitt.
De övriga är talangfulla men känns inte som några att hålla i handen när åskan går eller går in och avgör en match på egen hand när laget i stort går i stå. Undantaget Jonas Sandqvist som ibland kan vara rena rama väggen om han vaknar på rätt sida.
Det är som sagt spelarna av årgång 1986 som är MFF:s motsvarighet till det portugisiska ”Geracão de ouro” (”Den gyllene generationen” med Figo, João Pinto, Rui Costa etc) där Toivonen, Harbuzi och Ofere alla på egen hand kan avgöra en match i ett trollslag.
Ola Toivonen är väl den som bäst med sin energi och vinnarskalle skulle kunna bli en ledarfigur på sikt från denna grupp men å andra sidan kan vi nog inte räkna med att ha honom kvar mer än max till nästa sommar om ens det.
Sen kan hans energi också vändas till negativ sådan när det går honom emot.
I åldersgruppen 17-22 år finns det ett överflöd av talang men det är egentligen bara Mehmeti, Touma, Molins och Åhman-Persson som varit uppe och nosat på högre höjder rent spelmässigt och då sporadiskt.
I nuläget känns det inte riktigt som om vi några potentiella ledartyper här heller. Men vem vet när hakfjunen förbyts i skägg?
För de äldre spelarna Daniel, Skoog, Vinzents och Aubynn känns det som om 2009 blir en klar indikation om de är på väg mot en ny vår eller börjar plana ut eller rent av börjar dippa i sina respektive karriärer.
Daniel och Vinzents är bra ledartyper liksom Skoog men den sistnämndes framtid i MFF är i nuläget osäker.
De nyförvärv som det talats om: Parker, Obada och Nannskog kan givetvis bidra till mycket rent sportsligt men är de verkligen spelare man bygger stabila vinnarlag över tid med?
Det verkar fortfarande, med eller nyförvärv, som om det saknas ett gäng mogna spelartyper i ”bra” fotbollsålder som kan få oss att tröska oss igenom en 30 omgångar lång Allsvenska och ta oss förbi de värsta stormar när inspirationen tryten och glöden falnar i vårt överhövan talangfulla gäng.
Man vinner inte en Allsvenska med flärd och ögongodis allena utan det krävs att en fyra-fem man är beredda och villiga att åka ner i gruvan och bryta kol regelbundet också.
Det vore kul om någon eller några tog oväntade kliv fram 2009 och visade oanade kvaliteter både som spelare och ledarfigurer.
"When the going gets tough, the tough gets going", ni vet...
