Vi tycker om MFF:
Den allsvenska spelaren har blivit bekväm
Patrik Andersson, Micke Möller och Tony Ernst är deltagarna i veckans panel. Ett hett ämne i dessa värvningstider är hur klubben ska få de spelare man är intresserade av att välja just MFF.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Patrik Andersson
Med meriter som VM-bronsmedaljör, Champions League-mästare, Guldbollenvinnare, Tysk och Svensk mästare
Micke Möller
Tidigare redaktör för Himmelriket. Numera redaktionschef på Svenska Fans. Har följt MFF sedan barnsben. Minns framgångarna, och längtar efter nya.
Tony Ernst
Ordförande i MFF Support.
I veckan meddelades att veteranen Anders Andersson inte får nytt kontrakt med Malmö FF. Något som delat Malmö-fansen i två läger. En del tycker det är logiskt eftersom Anders varit skadad under senaste året och börjar komma upp i åldern. Andra tycker det är fel då Anders under 2007 var en av våra viktigaste försvarskuggar. Var står du i i fallet Anders Andersson?
Patrik: Den tolkning jag gjort av det hela är att klubben har värderat truppen och så som jag ser det är det fyra namn som går före honom.
Anders gjorde ett väldigt bra 2007 men det var kanske ingen lösning på sikt. Jag har ju velat se en utveckling redan 2008 att se konturerna av ett lag inför 2009 och 2010. Åldersmässigt så ingår kanske inte Anders i de planerna.
Tyvärr blev tiden för kort, annars hade jag gärna sett att han hade fått några matcher på slutet så att vi kunnat bedöma hans personliga status. En lösning hade varit att man hade erbjudit Anders ett prestationsbaserat kontrakt. Men samtidigt har man fyra stycken mittbackar som man satsar på så är det kanske inte heller rättvist för båda parter.
Från klubbens sida hade jag kanske önskat att dialogen hade varit bättre. Att man hade kunnat vara lite rakare och låtit honom veta i god tid och säga att så här planerar vi.
Micke: Jag håller med om att Anders var grym 2007, och tycker det var riktigt ledsamt att årets säsong blev spolierad för honom. Men att han nu inte ingår i Rolles framtidsplaner förvånar mig inte med tanke på den satsning på yngre spelare som Rolle driver igenom.
Vad Rolle glömmer, eller vackert struntar i, är att Dubbel-Anders har en rutin som, vad skall jag säga, är viktig rent pedagogiskt för de andra spelarna. Och, kanske än viktigare, så är han en central kulturbärare i laget. Han, och Daniel Andersson, ÄR på något sätt Malmö FF. Sådana spelare har vi inte allt för många av i MFF anno 2008. Ett år till tycker jag man kunde bjussat Anders på. Det hade också gett honom chansen att få avsluta sin MFF-karriär på ett mer värdigt sätt. Det tycker jag han förtjänar.
Tony: Fotboll är känslor. När spelare som funnits länge i klubben ska polletteras av blir det svårt att hålla alla dessa känslor i styr. Anders har varit länge hos oss. Han är - på alla upptänkliga sätt - en fin människa. Men huruvida han är tillräckligt bra för att spela ännu
en säsong hos oss är jag inte man att avgöra. Jag förutsätter att tränaren vi har anställt ska ansvara för detta, inte supporterföreningens ordförande. Därmed vill jag också säga att det
måste finnas en chans för ledningen/tränarstaben att ta obekväma beslut utan att hamna i onåd hos fans och media. Personligen tycker jag att beslutet rimmar väl med MFF:s nya modell att spela in egna ungdomar i laget: Jasmin Sudic ska bli oerhört intressant att följa. Det finns visserligen andra mittbackar i truppen som inte precis rosat marknaden,
men jag har inte gett upp hoppet om någon av dem, faktiskt. Anders ålder och skadebenägenhet har nog spelat en stor roll i hans downfall.
Själv har jag knappt funderat på detta; jag är fortfarande rasande över att Yksel kastades på soptippen häromåret.
På fredagen tränar Malmö FF sitt sista träningspass för året och för spelarna väntar en efterlängtad semester. För supportrarna stundar en spännande tid med massor av Silly Season-rykten, men också en period där man kan känna tomhet och saknad efter sitt lag. Hur överlever man som supporter en hel månad utan träning och matcher och vad kan man göra för att råda bot på den värsta abstinensen?
Patrik: Som tur är för den verkligt fotbollsbitne så erbjuds det i nätet ett antal matcher av hög kaliber.
Micke: Det där var värre förr för min del. Nu skiter jag i vilket, och tycker rent av att det skall bli skönt att slippa MFF ett tag. Dessutom så har jag ett liv utöver fotbollen. Jag har familj, vänner och dessutom andra intressen som det också funkar bra att lägga ner sin tid på.
Men för de med riktig abstinens så finns det ju ett par andra ligor i Europa som bjussar på ganska hyfsad fotboll. Och måste det vara MFF-relaterat… Ja, då kan man kanske knalla ner till den nya arenan och stå där och glo lite. Hemmavid kan man dra på sig matchtröjan och sitta och bläddra i gamla programblad och årsböcker. Man kan kolla på dvd:er med MFF:s målorgier från förr och minnas hur bra laget var en gång i tiden, man kan leka manager och ta fram olika startelvor som man klistrar upp på kylskåpet och analyserar i tid och otid… Ja, det finns hur mycket som helst att hitta på.
Tony: Ingenting kan ersätta Malmö FF. Allt annat är fugazi. Men man kan försöka med Darjeeling-te, Kerstin Ekman, Merle Haggard, The Wire, risotto milanesi, skamlös sex med den man älskar, A.B.N., bastubad, valfritt Lucky Luke-album, en resa till Jerusalem. Det dövar lite av smärtan för stunden.
I somras berättade Hans Gren i en intervju för Himmelriket att Malmö FF försökt värva spelare, men att klubben inte är i den positionen att spelarna väljer MFF i första hand. Har Malmö FF tappat i attraktionskraft, vad beror det i så fall på och hur ska man förändra detta?
Patrik: Jag tror att de allsvenska klubbarna generellt haft det väldigt svårt. Marknaden är begränsad och klubbarna idag i allsvenskan erbjuder sedan ett antal år tillbaka ungefär samma förhållande. Samma pengar och samma sportsliga perspektiv. Jag tror att den allsvenska spelaren har blivit bekvämare, man flyttar inte gärna inom de egna gränserna. En flytt idag är oftast utanför gränserna. Jag tror att dagens ungdomar vill ha väldigt mycket och väldigt snabbt. Därför hoppar man gärna över det här mellansteget. Man ser längre, man ser utanför gränserna. Det här romantiska tänket som man hade på min tid, att man först etablerade sig här hemma via landslag och sen tog sig ut i Europa, det finns inte idag.
Det skulle bli enklare om man kunde spola tillbaka bandet till 2004 med de förutsättningar som rådde då. Vi var svenska mästare, kvalade till Champions Leauge och ett nytt Stadion på gång. Men även då var det svårt.
Jag tror att man måste knyta till sig talanger tidigare. Eller inte tidigare egentligen, för jag tycker att man ska utvecklas i sitt närområde med familj och vänner. Rätt steg är att man etablerar sig i ett A-lag så att man har känt på A-lagsfotboll innan man tar steget till en storklubb. När man är 16-17-18 år är det rätt läge att byta och det är då MFF måste vara med och plocka dem. Ungefär som med Touma.
Det är även viktigt att tränarna visar förtroende i inledande förhandlingar, att det finns en kontakt och att spelaren känner att det finns ett förtroende. Går jag till Malmö så står tränare bakom mig, det är han som har hämtat mig. Det tror jag är väldigt viktigt.
Micke: Laget har, sedan -06 spelat en riktigt pissig fotboll, klubbens kommunikation utåt har präglats av arrogans och nonchalans, det har varit interna spänningar mellan klubbledning och tränare, spelarna visar ingen respekt för färgerna, läktarhajpen har ebbat ut… Den positiva andan runt MFF har försvunnit. Det är den trista sanningen, och MFF har – från att en gång ha varit en klubb som alltid betraktats med respekt – blivit lite av ett dåligt skämt i resten av landet. Vi fattar det nog inte här nere, men när jag möter fans runt omkring i landet så rycker de på axlarna när MFF kommer på tal. MFF, jaha… So what, liksom. Dessa vibbar runt klubben undgår inte heller potentiella spelare. Så länge laget inte presterar bättre rent sportsligt så finns det ingen anledning för en spelare att välja MFF framför någon av de andra, större klubbarna i landet. En förändring kommer bara om MFF åter blir ett vinnande lag.
Tony: Ja, MFF har nog tappat i attraktionskraft. Detta har skett eftersom man spelat som - tillåt mig ännu en gång att citera Kim Il-Sung här - "ideologiskt efterblivna", "smutsiga USA-imperialister" och "en sydkoreansk förrädarklick" under fyra års tid. Förändring ska komma att ske i och med att vi spelar bättre. Fotbollsspelare är som människor i gemen, man vill vara nära framgången, sola sig i dess obestridliga glans. Det blir alltså lättare att skaffa bra spelare om laget hamnar högst upp i tabellen. Verkställ! Man kan ersätta framgångsattraktionen genom att erbjuda tilltänkta spelare högar av cash, men det har inte samma sensuella framtoning; det blir lite mer ishock... förlåt, käppaslagsmål över det. Man vill gärna att spelare ska välja Malmö FF för att vi är bäst, utvecklar mest, vinner, spelar snyggast, har skarpast supporters, gör mest för världsfreden. Inte enkom för att vi är rika svin.
