Måndag morgon: Allt har ett slut
Årets sista Måndag morgon ägnas åt några höjdpunkter under året.
Året har runt 60 timmar kvar att leva och det känns rätt skönt. Himmelriket har de senaste veckorna summerat och analyserat året ur alla möjliga vinklar och vrår. Och än är vi inte färdiga - i morgon kommer årets bästa sex och en dag senare, på nyårsafton, kommer redaktionens Bäst och sämst 2008. Men när jag nu har chansen att oemotsagd få skriva ner mina personliga höjdpunkter under året, i denna sista Måndag morgon 2008, kan jag helt enkelt inte låta bli.
Årets gräs
När vädret var som sämst här i Sverige i februari var Byrfors, Lind och undertecknad i Orlando, Florida, för att skriva hem om MFF. Det var rätt oslagbart att barfota på perfekta gräsmattor, i shorts och med bar överkropp, gå runt och titta när spelarna tränade sig trötta. I juli i Sverige tar man det för givet, inte i februari.
Årets mottagande (1)
Rick Kruys presenterades på Malmö Stadion inför hängivna fans och vi var många som tänkte att här har MFF sin frälsare. Mottagandet var snyggt, men sen hände inte så mycket mer med holländaren, annat än han inte gillade Borås plastgräs.
Årets match
HBK borta. Alla andra drar upp Kalmar hemma, men den missade jag på grund av resa. Men även om jag hade sett den inbillar jag mig att jag hade placerat HBK-vinsten på Örjans Vall lite högre. Dels för att det är roligare att vinna mot Halmstad, men framför allt beroende på det fantastiska lyckorus som infann sig efter Labinots oslagbara mål i slutsekunderna.
Årets utlandssvensk
Zlatan Ibrahimovic. Han har haft ett väldigt bra år, men det jag bäst minns är när han efter en långvarig skada kom tillbaka och på egen hand såg till att fixa Scudetton till Inter. Störst, bäst, vackrast - Zlatan Ibrahimovic.
Årets TV-serie
Brotherhood gör SVT sitt bästa för att få oss att inte titta på genom att sända serien på fredagar 22.30. Andra säsongen tog slut förra veckan, men tredje delen är snart här och fjärde håller på att spelas in. Maffian möter politiken möter familjen möter Irland i USA. Måste ses.
Årets låt (1)
Geraldine med Glasvegas. M-A-G-N-I-F-I-K!
Årets där-fick-du
När Ofere skjuter ett skott så löst att ett gäng sniglar sprang förbi det hjälpte en grästuva på Stadion till att få det in i mål, bakom GIF Sundsvalls Fredrik Sundfors. Så många gånger som han har agerat spöke mot oss kändes det oerhört rättvist, skönt, ejakulerande att se honom överlistad av vår hemmaplan i hans sista (?) match mot oss.
Årets bok
Jag har tjatat om den i några krönikor, jag har fått med den i en Sex och Jävligt offside, men kan jag få en enda människa att läsa I trygghetsnarkomanernas land genom att nämna den en gång till så är det värt det. Det heter att bra böcker kan förändra livet. Den här har verkligen gjort det.
Årets spelarinsats
Ola Toivonens 90 minuter mot Örebro borta! Wow! Ola gjorde många bra matcher i år, men här var han på en helt annan planet än övriga 21 spelare. Sällan man ser någon så överlägsen på en fotbollsplan.
Årets avsked
Anders Andersson är väldigt, väldigt ljusblå. Man kan tycka vad man vill om hans kaliber som spelare efter skadorna, men avskedet kändes inte värdigt alls.
Årets mottagande (2)
Himmelrikets man i USA, Edward Swanson, mötte oss sent på kvällen på flygplatsen med en stor skylt: Himmelriket. Lind, Byrfors och undertecknad kände oss som celebriteter.
Årets öl
Irländska Smithwick´s finns av någon outgrundlig anledning inte i Sverige. Turligt nog är andra länder inte lika ointresserade av denna ljuvliga ale. Skäms, Systembolaget!
Årets blivande tränare
Jonatan Johansson är en väldigt klok man och han kan, så alla förstår det, berätta om detaljer i spelet. Sällan har jag hört honom höja rösten utan i stället har han visat hur han vill att medspelarna ska röra sig. Han är ett föredöme både på och vid sidan om planen. Jag satsar en hundring på att vi kommer att få se honom bli en framgångsrik tränare framöver.
Årets låt (2)
Spaceman med The Killers. Alla som dömt ut den här gruppen, och ni är många, ska lyssna på den här låten några gånger till och sen kommer ni och gör avbön. Fantastisk musik, helt enkelt.
Årets förlåt-kan-du-upprepa-det?
Fick i uppgift att ringa Jimmy Dixon för en intervju. Trodde jag var rätt duktig på engelska, men hans dialekt över en lite dålig telefonlinje gjorde uppdraget nästintill omöjligt. Att jag lyckades få ihop en text berodde helt enkelt på att jag ställde honom väldigt många frågor. Och spelade in dem på diktafonen.
Årets lag
Malmö FF. Trots allt. I alla väder. Det finns helt enkelt inget annat lag.
