Matchrapport:
Malmö FF – Team Kosovo 5-0
En match med vänlig fotboll som gav Malmö en säker seger. Men frågan är om Kosovo ens höll Superettan-klass. Men vi producerade framåt, vilket vi så klart skulle med tanke på motståndets nivå.
En fin eftermiddag, solsken och ett Malmö FF som spelar sista träningsmatchen innan allsvenska starten, dessutom sista matchen på Malmö Stadion på ett bra tag får man anta. Det kom drygt 3000 åskådare för att se matchen. En bra publiksiffra så här innan säsongen.
Malmö ställde upp i ett 4-2-3-1 system med Ofere på topp, Daniel Larsson till vänster med Labbe i mitten och Jiloan till höger. Defensiva mittfältare var Miljan och Robert Åhman Persson. Där bak spelade Ulrich, Dixon, Gabriel och Ricardinho. Målvakt var Dusan då Sandkvist skadat sig på träning eller uppvärmning, uppfattade inte det riktigt.
Matchen som sådan? Ja, tempot var lågt, Team Kosovo spelade vänligt, på gränsen till mesigt. Det var få närkamper och Malmö kunde ha både ett, två och tre tillslag på bollen. Vi ägde bollen i stort sett hela matchen och det såg lugnt ut. Semesterfotboll nästan, ibland såg det ut som om alla spelare varit hos tandläkaren och fått bedövning.
Vad jag tyckte mig kunna se är att Daniel Larssons position till vänster är en fördel för honom därför att kan komma med fart bakifrån. Får han bara passningarna så att han kan löpa i djupet istället för att vända om och hämta bollen så blir det farligt. Som yttermittfältare behöver han inte se upp för offsiden på samma sätt som en anfallare och dessutom får motståndarna svårare att fånga upp hans löpningar. Vårt 1-0 gjordes också mycket riktigt av honom efter ett högerinlägg snett bakåt, som efter en del turer hamnade framför Daniel Larssons fötter. Ett säkert avslut 2-3 meter från mållinjen.
Miljan gör ett stabilt arbete i defensiven, har ett par bra skott – ett i stolpen, några fina löpningar in i straffområdet varav en av dem skapade oreda vilket ledde fram till Daniels 1-0. Jag tror han kan bli nyttig. Dock sattes inte vår defensiv på riktiga prov idag.
I 36:e minuten gör Ofere 2-0 efter inlägg av Jiloan, Ofere gör också 3-0 efter ett suveränt upplopp av Ricardinho i andra halvleks 26:e minut där han till sist lägger bollen längs med mållinjen. Ofere behöver bara hålla ner foten och stöta in bollen. Ofere i målprotokollet men det var Ricardinhos mål. För övrigt var han inte så offensiv som jag trodde och sen undrar jag också hur han kommer att klara närkamperna i allsvenskan. Men han är snabb och ger inte upp så lätt vad jag kunde se idag. Men återigen, frågan är hur bra värdemätare matchen var. Innan dess hade Ofere lyckats missa en chans där han kom fri med målvakten rakt framifrån, ändå sköt han i burgaveln. Faktiskt ett svårare trick än att göra mål.
Team Kosovos enda riktiga chans kom i 62:a minuten när deras nr 8 kom fri från vänster i straffområdet men lyckades krångla till det så pass att Dusan kunde rädda.
Därefter blev Malmös dominans ännu större och därmed blev det ännu mer avslaget. Muamet Asanovski kom in i 25: e minuten och han gjorde ett bra intryck, tog sig förbi sin ytterback ett par gånger och slog fina inlägg. Tyvärr orkade inte vårt mittfält masa sig in i straffområdet, troligen hade inte bedövning släppt riktigt. Lite av samma sjuka som vi haft ett par säsonger nu – inte bedövningen men väl att vi inte kommer in i straffområdet med mittfältarna tillräckligt ofta. Muamet hade också bra chans i 82: a minuten men brände läget.
Ytterligare en ung spelare kom in i 36: e minuten när Pontus Jansson bytte av Ofere. Strax därefter gjorde Labbe 4-0 efter att med en snygg tvåfotare tagit sig in till höger i straffområdet. Väl där fintade han skott till höger om målvakten och lade sedan bollen med en lätt bredsida till vänster. Ett elegant mål även om det gick i slowmotion. Men är det inte så med Labbe? Att han bara gör bara exakt det som krävs av honom. Inte mer.
Efter sitt mål gick Labbe ut, in kom Kruys och en minut senare gör han 5-0 efter en snygg upprullning på vår högerkant. Den avgörande passningen slås av Asanovski och Kruys bredsidar in bollen i öppet mål. Samtidigt som Rick kom in steg också Halsti in på banan. Dock var tiden för kort för att han skulle kunna göra något avtryck.
Ja, och så blåste domaren av en säker Malmö seger men blev någon tröjariktigt svettig?
Frågan kvarstår dock. Var står Malmö? Den här matchen gav inga svar då motståndet var alldeles för svagt. Häcken blir nog en bredare röv att raka för att uttrycka sig lite vulgärt.
