MFF invigde nya himmaborgen med seger mot Örgryte

Att få vara med där det skrivs historia tillhör inte det vanliga. Oftast är man inte medveten om att ögonblicket är historiskt, men efter dagens match behöver vi inte tvivla om saken; Det vi upplevde idag var malmöitisk fotbollshistoria.

Klockan var inte passerad fyra när jag sladdade in på stadionområdet och häpnades av allt folk som stod utanför grindarna. Två timmar till avspark och det var fler människor i rörelse än fem minuter innan ett Skånederby. Redan där förstod man att denna dag, denna match, denna stadion är bland det största som hänt i Malmö på riktigt, riktigt länge.
Förväntningarna innan matchen var förstås stora, och uppladdningsprogrammet med Malmöartister var underhållande. Men inget slår den stämning som fanns på läktaren. Surret, sorlet och vinkningarna supportrar emellan var snudd på magisk. Det syntes inte att människor varit på långtråkiga påskmiddagar med släkten under helgen, för humöret var på topp.

Efter att vi fått ta del av musik (Nisse Hellbergs Malmö ABC var bäst, Advance Patrol var stökigt och singback), tal (nöjd med det Ilmar?) och orgie av MFF-profiler (var var Zlatan?) så blåste Martin Hansson igång matchen.

Malmö dominerade under första halvtimmen och redan efter nio minuter hade vi haft fyra hörnor. Spelet var på Örgrytes planhalva och ÖIS hade sällan bollen under kontroll förrän MFF kämpade tillbaka den och rullade runt. Inläggen och skotten från MFFs sida höll dock inte önskvärd kvalité.
Så fort någon i MFF fick tag i bollen i offensiv zon så spreds tankarna på läktaren ”ooh, blir han den förste målskytten?”. Detta gällde nog även spelarna, för koncentrationen i de avgörande lägena saknades.

Bästa chansen i första halvlek skapades via Ricardinho som i gasellfart öste fram längs vänsterkanten och med sin känsliga vänsterfot chippade han in ett inlägg till Guillermo Molins som hoppade för kung och fosterland, men han lyckades inte hålla nere nicken.

Pausvilan var välkommen för Allbäck och gänget, de fick jaga mycket boll de första 45 minuterna. Men efter paus skapade ÖIS sin första farliga chans, som egentligen bara var en halvchans. Resten av matchen hade MFF örnkoll på Mackan och hans kollega Alvaro Santos. Här ska nämnas att Jimmy Dixon var fullständigt lysande i det defensiva arbetet matchen genom. Han satte inte en fot fel på hela Swedbank Stadion.

Spelet somnade in lite under början av andra halvlek och matchen bjöd inte på så mycket. Då drogs vågen igång (på E-ON-läktaren?) och publiken vaknade. Efter att publiken vaknat, vaknade även spelet på den sagovackra gräsmattan. MFF anföll längs vänsterkanten och Jeffrey Aubynn gjorde en snygg skarv (och fick en riktig kyss på foten) och anfallet rann in i ÖIS straffområde. Väl där fixade Gische en hörna, och inte vilken hörna som helst.
Klacken på Norra läktaren (med Falcon som passande tribunsponsor) sjöng på som bäst när Jeff slog hörnan skruvad in mot mitten. Bollen passades tillbaka ut mot Labinot Harbuzi som klämde till bollen så hårt att den skrev in sig i historieböckerna. Genom ÖIS-muren i straffområdet och in i bortre hörnan av målet. Efter matchen frågade jag Labbe vad han tänkte efter målet, vart han ville ta vägen:

”Jag ville bara springa, jag ville springa ut ur arenan, men den är så tät så jag kom inte ut”

Nuff said om den känslan.

Målet var förlösande och ÖISarna tappade mod och offervilja successivt. Malmö trummade på och bytte ut kapten Daniel Andersson som vunnit många bollar under matchen tillsammans med Robert Åhman-Persson. Danne ersattes av den flärdige Jimmy Durmaz som klev ut på vänsterkanten, flyttade in Jeff till den centralt offensiva mittfältspositionen, medan målskytten Harbuzi klev ner på Dannes plats. Labbes lårkaka från första halvlek tvingade även honom till byte och Rick Kruys fick beträda gräset. RÅP fick därmed sin tredje kollega på fem minuter.
Jimmy Durmaz var som vanligt ett energiknippe på sin kant. De söndersprungna ÖIS-backarna hängde inte med när han gång på gång gjorde pet-finten, men det var inte förrän när den rögade ålen Agon kom in som målfesten skulle börja på allvar.
Jag vill redan nu påpeka att när Labbe gjorde sitt mål så skyddade Gische bollen, men lät bli att ta den vilket ledde till Labbes härliga mål.

Gische förtjänar även att få ta del av 2-0-målet. Jimmy Durmaz tog sig runt på vänsterkanten och passar in bollen till Agon Mehmeti. Agon tar emot och petar bollen åt sidan, och bollen når nästa Gische, som dock avstår att skjuta för att låta den mer rättvände Agon fullfölja sin löpning och dundra in bollen bakom Nathan Coe i ÖIS-målet. Snyggt av Agon och smart av Gische.

3-0 var också efter inblandning av Gische. Han utmanar en utsliten mittback precis utanför straffområdet, rycker förbi och tar avslut som målvakten räddar men lämnar retur på. Där kom självklart publikfavoriten Agon och gjorde sitt andra mål för dagen.
3-0 och seger i hemmapremiären är förstås en oerhört bra start på Allsvenskan 2009. Vi har hållit nollan i de två inledande matcherna och vi leder serien tillsammans med HeIF. Defensiven kanske inte sattes på några större prov idag, men likväl är det tryggt och Jimmy Dixon var som tidigare nämnt helt otrolig idag. De två defensiva mittfältarna ger ännu större trygghet och även Sankan verkade trygg idag. Han fick dessutom göra en hygglig räddning i första halvlek där han utrusande förhindrade ett mål som inte alls hade roat någon av de 23347 åskådarna.

Även om vi gjorde tre mål idag så saknas något där uppe i anfallet. Eddie hade inte någon av sina bästa matcher idag, men det krävs att en ensam anfallare sysselsätter backar med kreativa påhitt. Wilton kommer förmodligen att sätta press på Eddie där, och det behövs. Labbe kan däremot vara lugn över sin position om han spelar som idag. Han var ju trots allt historiskt bra idag.
---------------------------------------------------------------
Fernando Concha får gärna sjunga hymnen igen. Helribba och gåshud!
---------------------------------------------------------------
Bara vadderade säten över hela pressläktaren, förutom på Himmelrikets platser. De var på träpallar!?
---------------------------------------------------------------
MFF flirtade med pressen genom att bjuda på härliga räkmackor i pressrummet. Detta pressrum håller för övrigt högsta möjliga klass.
---------------------------------------------------------------
Om Agon fortsätter som idag så vinner han både skytteligan och gulakort-ligan.
---------------------------------------------------------------
I den mixade zonen efter matchen var det lätt hysteriskt. Agon och Labbe var de stora attraktionerna och kön till dessa två var lång. Inifrån omklädningsrummet hörde man ett otroligt jubel.
---------------------------------------------------------------
Jag är glad att MFF inte värvade Alvaro Santos. När jag bestämde mig för att specialstudera honom en stund hade han tydligen blivit utbytt.
--------------------------------------------------------------
Jag kommer med sådan stolthet berätta om denna match för mina barn och barnbarn en vacker dag. Detta var verkligen mäktigt.