Bänka Wilton, Roland
Himmelrikets Simon Pålsson anser att det börjar bli dags att fundera över om det inte är läge att vila Wilton Figueiredo till förmån för någon annan spelare.
3-0 borta mot Halmstad följdes upp av en förträfflig insats rent spelmässigt hemma mot AIK. Det skapades chanser på löpande band och spelet klaffade likt aldrig förr under säsongen, men nock sören ville inte bollen leta sig in bland nätmaskorna. En målmässigt fenomenal match samt en spelmässigt strålande match den senaste tiden gör mig hoppfull, är det vändningen vi bevittnar månne?
Ett mållöst möte hemma mot AIK är inte tillräckligt; när vi skapar chanser på det här sättet men ändå inte vinner är det något som är verkligt snett. Fram till torsdagens match har jag varit oerhört tveksam till Wiltons existens i startelvan och nu efteråt är jag tyvärr fortfarande tveksam. Vi spelar med ett enkelt, snabbt och allt mer rakt anfallsspel – men alldeles för ofta när bollen hamnar hos Wilton gör han lite för mycket själv. Visst, han inhandlades för stora summor och känner av förväntningarna han har på sig. Visst, det är mentalt tufft att det inte lossnat för honom ännu och det kan inte vara kul att inte få till avsluten, som han enligt Roland får på träningarna.
Det är tydligt vad Wilton vill. Han vill visa vad han går för. Han vill bevisa för oss fans att han var värd varendaste liten krona. Han vill infria våra förväntningar och bli den där offensiva hänförare som han har potentialen (?) att vara. En positiv kämparinställning helt enkelt, men trots det är jag bekymrad. Wilton väljer ofta att möta bollen långt ner vid mittplan för att sedan vända upp. När bollen finns vid hans fötter ligger den personliga prioriteringen på att få iväg ett skott, vilket i det långa loppet inte är hälsosamt för laget. Han trycker och lirkar sig fram till skottlägen och får allt som oftast också iväg detta skott, men det slutar för ofta med ett taffligt resultat. Ibland bryter motståndarna också honom, vilket ger dem en god chans att kontra då Wilton sjunker ner så djupt i banan.
Det jag säger är att jag hade stora förväntningar på denna Wilton. Efter sin glänsande tid i AIK-tröjan visste man om att det var en duktig spelare vi införskaffat och när vi dessutom väljer att punga ut med den sortens pengar för en spelare medföljer automatiskt vissa förväntningar. När en spelare inte infriar de högt ställda förväntningarna han har på sig måste tränarna ta sig en funderare över om spelaren verkligen är rätt man för en startplats.
Alternativet är att ge Agon en chans från start. Med Agon på Wiltons plats eller som forward bredvid Ofere får vi högre ursprungspositioner på våra offensiva spelare, vilket öppnar möjligheten till kombinationsspel på den sista tredjedelen ytterligare.
Roland Nilsson, nu ligger ansvaret i dina händer. Hur bra han än kan vara så är det segrar vi vill ta och med formstarkare spelare på planen ökar den chansen. Antingen är det dags för Wilton att smälta in i laget, slappna av och därmed prestera. Eller helt enkelt bänkas till förmån för någon mer lämplig medspelare. För bättre än så här måste det bli – och det snart!
