Malmö FF mot BK Häcken: Två vitt skilda världar
På måndag gästar Hisingens stoltheter Malmö i ett möte där viktiga placeringspoäng står på spel. Historien säger en sak, tabellen säger en annan. I år är det BK Häcken som hållit jämn nivå under säsongen mot ett Malmö FF som uppträtt betydligt svajigare.
73 ljusblåa allsvenska säsonger och 1709 spelade matcher ger plats två i maratontabellen. Det står i bjärt kontrast mot åtta gulsvarta, 204 spelade matcher och plats 29 i samma tabell. Majestätiska Swedbank Stadion utklassar allt i arenaväg i nationen och Rambergsvallen blir därför endast en parentes i sammanhanget vilket ett generande publiksnitt förtydligar.
Där skånelaget ständigt söker nya vägar för den ultimata utdelningen – hittills har det genererat 15 inteckningar – strider Göteborgskollegan med näbbar och klor för att om möjligt placera sig någonstans i ingenmansland, och där SM-guld tillhör den utopiska världen vars herravälde styrs av tomtar och troll.
Ändå placerar sig Hisingsgänget på åttonde plats i Allsvenskan efter 18 spelade omgångar. Poängen och platsen före ett betydligt mer välmeriterat pågalag.
Hur kommer det sig?
Ett BK Häcken som irrat omkring i en gråzon under större delen av 2000-talet där de varken vetat in eller ut. Allsvenskan eller Superettan? Superettan eller Allsvenskan? Det har varit frågan med stort F.
Och det är inte så att välkända namn har saknats genom åren då Kim Källström, Tobias Hysén, Dulee Johnson, Teddy Lucic och Hans Berggren bara är ett axplock ur en diger skara kompetenta fotbollsspelare som passerat revy på Sveriges fjärde största ö.
Med en ganska stor skattkista att ösa ur, där Gothia Cup genererar den största delen, gör föreningen till en av de mest välställda i Sverige. Så möjligheterna att bygga något stort, i alla fall med allsvenska mått mätt, ligger där latent och kan egentligen realiseras vilken dag som helst.
Utan andra jämförelser kan ett mediokert Manchester City stå som ett motsvarande exempel. Med två ligatitlar så långt tillbaka som 1937 och 1968 och där senaste framgången härleds till 1976, då Ligacupen spelades hem, tröttnade en hel förening och välbärgade intressenter med ekonomiska muskler tog över. Sven-Göran Eriksson lade grunden med hjälp av thailändska miljoner medan ADUG (Abu Dhabi United Group) idag äger cirka 90 procent av klubben, och där miljardrullningen än så länge bara skymtats.
Så kom igen Sabine Söndergaard (ordförande). Med hjälp av eget kapital och, låt oss säga några Volvo-miljoner, kanske ni kan få klubben att blomstra ända fram till ett för dagen orealistiskt SM-tecken, där för övrigt tomtar och troll sitter i regeringsställning.
Idag framstår föreningen som en mellanlandning till något större eller som en nedvarvningsklubb för avdankade fotbollsspelare. Jonas Henriksson är schablonbilden då BK Häcken blev IFK Göteborg i ett försök att trimma livet som fotbollsspelare, men där BK Häcken återigen blev hemmaadress. Mer lyckosamma exempel är Kim Källström som flydde till Djurgårdens IF som därefter blev Rennes och Lyon i Franska Ligue 1. En annan är Tobias Hysén som också huserade i Djurgårdens IF innan Sunderland och numera IFK Göteborg tog vid.
Svårigheterna med att behålla toppspelare är naturligtvis ekonomiska. Men inte enbart en penningfråga. Chanserna till spel i Europa är i det närmaste obefintliga. Haussen kring laget ligger på allra lägsta nivå. Bevakningen från mediahåll existerar knappt förutom när publikt bottenrekord ska analyseras. Ändå placerar sig Hisingsgänget på åttonde plats i Allsvenskan efter 18 spelade omgångar. Poängen och platsen före ett betydligt mer välmeriterat pågalag.
Hur kommer det sig?
Malmö FF räknar också in sig i skaran av föreningar som knyckt spelare från sin allsvenska kollega. Senast i raden står Daniel Larsson. En kusligt snabb 22-åring som än så länge inte levt upp till högt ställda förväntningar. 13 mål för BK Häcken i Superettan föregående år har ändat i ett ynka för Malmö FF under årets allsvenska spel. Men framtiden ligger där Daniel. Räck ut handen och grabba tag om den bara! Uppoffrande spel över hela planen kommer bära långt. Ett förlösande mål kommer bära än längre...
När BK Häcken spelar för överlevnad i skymundan tampas Malmö FF år in och år ut med en hoper av förväntningar. Inte bara internt och från supporterhåll utan också från en hel stad som i mångt och mycket förknippas med den Himmelsblå elvan. Topp-placeringar ska vara synonymt med klubben där all form av bevakning är vardagsmat för hela organisationen.
Malmö FF ska fostra (ungdomsverksamhet), locka till sig (proffsfilosofi) och vidareutveckla (kompetent tränarstab över hela linjen) laget år för år i ett aldrig avstannande kretslopp.
Den pekuniära statusen är välmående men kan inte på långa vägar mäta sig med halvtaskiga mellaneuropeiska mittenlag som viftar med välfyllda penningpungar. Jimmy Dixon och Labinot Harbuzi är bara två illustrationer. Ändå placerar sig Hisingsgänget på åttonde plats i Allsvenskan efter 18 spelade omgångar. Poängen och platsen före ett betydligt mer välmeriterat pågalag.
Hur kommer det sig?
Tillfälligheter ligger nära till hands att yppa och till viss del är det nog så. Men BK Häcken har i år harmoniserats till en enhet och stor förtjänst måste tillskrivas tränare Peter Gerhardsson. Och med vassa spelare som Mathias Ranégie och Paulinho längst fram styr Mattias Östberg de bakre regionerna med kraftfull pondus. Det tillsammans med viss oförmåga hos Malmö FF räcker för att jämna ut toppar och dalar i den högsta svenska serien.
Efter premiäromgången på Rambergsvallen i april väntar ett försök till revansch för BK Häcken då laget beger sig till Swedbank Stadion i morgon måndag. Detta Göteborgslag som visat jämnhet över hela säsongen till skillnad från Malmö FF som pendlat mellan uppgång och fall, men som den senaste tiden visat upp något som liknar den topp-fyra-placering som förutspåddes innan spelåret tog sin början...
Och det borde räcka för att placera sig på platsen och två poäng före BK Häcken efter 19 spelade omgångar.
