Inför Örebro SK - Malmö FF
I morgon klockan 16 börjar matchen mot Örebro. Det är två formstarka lag som möts på Behrn Arena.
Med fyra raka segrar, samt fem matcher utan förlust, i bagaget åker Malmö FF till Örebro för att förhoppningsvis sträcka ut vinstraden. Samt klättra i tabellen. Örebro SK borta har de senaste åren varit en svår nöt för MFF att knäcka. Förra året var det dock inget snack om saken, 3-0 till MFF. Då gjorde Jonatan Johansson ett och Edward Ofere två. Ingen av dem är med i morgon; JJ finns som bekant inte längre med oss (i Malmö) och Ofere är avstängd efter sin varning senast mot Hammarby.
Örebro har varit mer i fokus den senaste tiden än vad laget normalt sett är van vid. Inte så mycket beroende på att de faktiskt spelat en både vägvinnande och så kallad trevlig fotboll. Nej, i stället är det två andra lag som satt ÖSK på mediakartan ordentligt. Först var det IFK Göteborgs målvakt Kim Christensens stolpfusk, där han gjorde målet mindre med några sparkar, tydligen ivrigt påhejad av sin lagledning. Därefter av det Wanderson-gate, där Gais brasse inte hade uppehållstillstånd och därmed inte borde ha haft tillåtelse att spela matcher. Blir han avstängd, får han böter, tappar Gais poäng? Örebro förlorade senast mot Göteborgslaget med 3-0, en match som kan sluta med det omvända resultatet om närkingarnas protest går igenom.
I skrivande stund ligger Örebro på en sjätteplats, med fyran Kalmar inom räckhåll (och går ovan nämnda protest igenom är laget på allvar med i medaljstriden). MFF möter således ett lag som har mycket att spela för. Emellertid saknas på grund avstängning två viktiga spelare: Kim Olsen samt mittbacken Michael Almebäck. Den senare var i det närmaste landslagsmässig när lagen möttes på Stadion i våras (0-0), så från himmelsblått håll känns dessa bägges frånvaro inte alls dumt.
Malmö ligger i mittens rike, med viss chans att nå topp 4 om exempelvis Kalmar tappar allt i slutet. Men rimligtvis gäller det i stället att redan nu börja tänka på nästa säsong och fortsätta på den inslagna vägen med segrar och fint självförtroende. Möjligtvis kan vi bli bästa Skånelag, men sådana små triumfer är inte mycket att sitta och glädjas åt. Detta har varit ett miserabelt år, och det räddas inte mycket av en vacker slutspurt. Däremot känns livet alltid roligare med himmelsblå segrar än med förluster. Så, en match i taget och njut av det lilla är deviser jag lever efter för tillfället. I väntan på 2010.
Förutom Ofere saknas Rick Kruys (skada) i Malmö, varför laget bör formeras så här:
Dahlin
Halsti Sudic Gabriel Ricardinho
Molins RÅP Daniel Andersson Hamad
Daniel Larsson Wilton
Finns där några frågetecken i det laget är det om Wilton spelar, eller om det möjligtvis blir Agon Mehmeti som får chansen från start igen. Jag kan inte säga vad som talar för vilket, mer än tränarparets envisa kärlek till Wilton Figueiredo.
Bägge lagen har uppvisat fin form på sistone, även om ÖSK som sagt förlorade senast mot Gais. En veckas matchuppehåll för att vila trötta ben efter en tids hårt matchande borde göra att det kan bli en sevärd match. Om man är neutral åskådare. Som bortalagssupporter hoppas jag naturligtvis att MFF går ut och visar direkt vilket lag som ska ta hem de tre poängen. Men om matchen skulle utvecklas till ett ställningskrig med tamt spel och få målchanser, så må det vara hänt – så länge Malmö gör fler mål än hemmalaget. 1-0 efter självmål skulle kännas helt okey. Ibland finns det inga skönare mål än sådana.
Och går det inte på annat vis så vet vi alla nu att det är tillåtet att flytta målstolparna, så länge ingen upptäcker det. Malmös spelare får väl hjälpas åt att i tur och ordning trycka in dem, och ta en eventuell varning om domare Markus Strömbergsson skulle råka upptäcka det. Det kan det väl vara värt. För visst ska väl fusk löna sig. Eller?