Bengt Madsen: "MFF bästa Skånelag trots skitresultat"
För Himmelriket berättar Bengt Madsen om sin tid som ordförande, hur han blivit felciterad, sportsliga mål och varför han anser sig vara bäst lämpad att vara Malmö FF:s ordförande även 2010.
Sen Bengt Madsen blev ordförande för Malmö FF har klubben åkt ur Allsvenskan, gått upp igen, upplevt och sålt Zlatan Ibrahimovic, vunnit SM-guld, haft några fotbollsmässigt usla år och byggt ett nytt stadion. Frågan är om det någonsin varit så mycket upp och ner under en ordförande som med Bengt Madsen.
– Det har varit en omvälvande period med framgångar och motgångar. Där har varit en hel del kritik och en hel del beröm, säger han när Himmelriket når honom på onsdagskvällen. Ska jag välja ut de mest positiva sakerna så är det guldet 2004. Och stadion 2009 förstås, som var en lång och jobbig resa.
Om vi vänder på det, vad kunde och borde ha gjorts bättre?
– Det är ju tveklöst de sportsliga resultaten.
Varför tycker du att du är rätt person att leda Malmö FF även efter årsmötet i februari 2010?
– Det är ju inte min sak att avgöra. Vi har en valberedning som jag föreställer mig jobbar under hösten med att ta in alla intryck utifrån och sen kommer de att i god tid diskutera med varje styrelseledamot om omval.
Men du måste ändå anse dig vara rätt man eftersom du vill bli omvald? Vad är det som gör dig det, enligt dig?
– Ja, jag tycker att där är vissa bitar som ännu inte är riktigt avklarade, som jag tycker att jag har tid och kapacitet att klara av.
Som vad?
– Vi har ett antal väldigt tunga sponsorkontrakt som jag via mina personliga relationer och kontakter i näringslivet en gång har dragit till mig och dom skulle jag vilja se till att vi förlänger ordentligt. Jag skulle också vilja se till att vi får hela finansieringen klar med Swedbank Stadion. Naturligtvis också… förhoppningsvis se till att vi hamnar betydligt längre upp i den allsvenska tabellen 2010 än vad vi gjorde 2009.
Jag tror aldrig jag upplevt Malmö FF så delat mellan olika fraktioner som nu. Det är inte så mycket vi mot resten av Sverige som det var förr, utan mer vi mot dem inom MFF-familjen. Är du rätt person att ena alla himmelsblå krafter? Många menar att du inte är det.
– Det är väldigt svårt därför att man är inte klar över… man når ju aldrig dom personerna och det är inte heller min styrka att sitta och föra en dialog över nätet, så att säga. Det var betydligt lättare förr när man kunde träffas och diskutera än vad det är nu när synpunkterna är spridda på så många olika ställen. Och många är ju anonyma.
Om olika grupperingar inom MFF som är kritiska vill träffa dig, är de välkomna?
– Absolut. Jag har vid flera tillfällen framfört att jag inte har något emot det, utan tycker tvärtom att det skulle vara positivt. Därför att det är ju alltid så att när en eld tänds så är det mycket att plocka ut ur de synpunkterna som de här killarna sitter med. Så länge det bara är för Malmö FF:s bästa så är ingen gladare än jag.
Till matchen mot Elfsborg i september hördes för första gången namnet Framtidsgruppen. Via sin hemsida önskar de att fler söker medlemskap i Malmö FF, de önskar ett större engagemang från medlemmarnas sida, och det är ingen hemlighet att de vill se Bengt Madsen ersättas som ordförande. Vem Framtidsgruppen tänker lansera som sin ordförandekandidat är ännu inte känt, och fram till dess är det svårt att ta ställning till vem som är bäst lämpad att vara ytterst ansvarig för Malmö FF. Men oavsett, jag kan tycka att det är både uppfriskande och ett friskhetstecken när människor väljer att engagera sig för Malmö FF.
Då Bengt Madsen inte har eller använder Internet i någon större utsträckning undrar jag om han har hört talas om sina blivande konkurrenter.
– Ska jag vara riktigt ärlig så kan jag inte det där med Internet, jag klarar inte av det. Jag har ju hört en del såklart om den här gruppen du nämner, men jag har inte sett något själv.
Om de väljer att lansera en egen kandidat, ser du det som ett problem?
– Det är ju naturligtvis fullständigt fritt för dom. Vi lever i en demokrati så det är upp till var och en… Jag är övertygad om att dom jobbar för det dom tror på, nämligen MFF:s bästa.
I en intervju säger du att du och hela ledningen avgår om även 2010 blir en misslyckad säsong.
– Var har det stått någonstans? Det har jag inte läst.
Det står att läsa i den intervjun Kvällsposten gjorde med dig och Pelle Svensson för en dryg vecka sen.
– Jag var ju med på den intervjun och så har jag aldrig sagt. Att hela ledningen skulle gå vid ett misslyckande är ju befängt. Vi är ju dessutom valda för olika terminer, vissa är valda för två år och en ordförande blir alltid vald på ett år. Jag skulle se det som en stor nackdel för föreningen om alla skulle avgå samtidigt vid samma tillfälle. Det behövs i en sån här stor förening en kontinuitet och det skulle komma till stor skada om samtliga styrelseledamöter skulle lämna samtidigt.
Frågan du och Pelle Svensson fick var om Roland Nilsson sitter säkert som tränare och enligt tidningen svarade ni bägge så här: ”Han sitter bergsäkert under nästa år i alla fall. Men skulle han inte leverera något då heller så tror vi inte han vill stanna längre. Och då förtjänar ingen av oss andra i ledningen heller att vara kvar. Då går vi allihop.”
– Det var faktiskt Pelle Svensson som sa det, nu när du relaterar det. Jag sa aldrig det.
Du håller inte med Pelle Svensson där?
– Nej, det gör jag inte.
Målen för 2009 var en finalplats i Svenska Cupen och en topp 4-placering i Allsvenskan, vilket misslyckades. Pelle Svensson säger i Kvällsposten-artkeln att han tycker att ledningen borde avgå om det blir ett misslyckande även 2010, även om Bengt Madsen inte håller med sin VD. Fast vad är då ett misslyckande? Inför den här säsongen sades det att 2010 vill MFF vara med och kunna vinna Allsvenskan. Det känns onekligen vagt. Är det något lag som inte vill vinna Allsvenskan?
– Om vi talar i relativa termer, det kan ju hända väldigt mycket som ingen råder över, så i normala fall ska vi vara bland de fyra första nästa år, menar Bengt Madsen nu. Annars är det ett misslyckande.
Men vad skiljer ett misslyckande 2010 mot de misslyckanden som varat från 2005 till 2009?
– Nu är jag ju part i målet, men kan bara konstatera att när vi spelar mot Kalmar borta och leder med 3-1 och sen med 4-3 när det är fem minuter kvar, då får vi fanimej inte tappa den matchen. Hade vi inte gjort det hade vi legat femma i tabellen inför sista omgången och där vet du lika väl som jag att vi gör ett skitresultat genom att leda med 1-0 och har säkert fem chanser att göra fler mål, men tappar sista fem minuterna. Så skillnaderna är inte så in i helsicke stora. Det är ingen bortförklaring men realiteten var ju detta. Man skulle i en rubrik kunna säga att ”MFF bästa Skånelag 2009 trots att det var ett skitresultat”.
Förvisso, men det går inte att komma förbi att det har varit fem, med MFF-mått mätt, usla år nu, även om det kunde ha slutat lite bättre i år om inte om hade funnits.
– Visst är det det. Det här är inte för att skylla ifrån mig, men inför 2009 har vi aldrig, aldrig haft en sån ordentlig genomgång med tränarstaben och med ledarna och de fick sina önskemål igenom med förvärv, när det gällde upplägg för säsongen, hur de ville disponera den och så vidare och så vidare. När det gäller styrelsens sätt att jobba kan inte styrelsen ha gjort mer 2009 än att fylla de önskemål som den sportsliga ledningen hade. Men sen är det ju alltid så att det är styrelsen och dess ordförande som är ytterst ansvarig, det kan vi inte komma ifrån.
Många reagerade på ditt uttalande, i samma Kvällsposten-intervju, att bengaleldning är MFF:s största problem.
– Nä, jag sa aldrig så. Jag sa att det är många som säger att vi måste ha en demokrati och så vidare. Och demokrati är att leva upp till gemensamma beslut tagna i hela den svenska fotbollsfamiljen, och det är så att bengalerna är förbjudna. Det är ett demokratiskt beslut taget i alla fotbollsföreningar i alla distrikt rakt över i svensk fotboll. Då kan inte jag som ordförande gå ut och säga att det skiter vi i. Däremot kan jag tycka det är jäkligt festligt, när jag ser det, men jag vet ju att det är förenat med riktiga risker om det skulle ta fyr i någon täckjacka eller någonting.
Så du är felciterad?
– Ja, det är jag.
Så du tycker inte att det är MFF:s största problem?
– Nej, det är klart att det inte är.
När Hasse Borg meddelade att han avgår vid årsskiftet började snart spekulationerna vem som ska ersätta honom. Det tog inte lång tid innan det började ryktas om att det möjligtvis blir en manager som anställs, i stället för en renodlad sportchef. Namn har dykt upp och förkastats bland supportrar; är Patrik Andersson rätt man, kanske Åge Hareide eller Jens Fjellström? Möjligtvis kan, som Himmelrikets Ulf Österlind lanserade i en krönika, Staffan Tapper vara ett namn för en av de mest betydelsefulla rollerna i MFF?
Hur fortskrider arbetet?
– Vi hade ett styrelsemöte i måndags, och då är det ju så att det är den verkställande direktören, Pelle Svensson, som har styrelsens uppdrag att titta på vad marknaden har att erbjuda i form av kandidater. Han sa då i måndags att han inte är klar med detta därför att han funderar fortfarande över hur organisationen ska se ut på den sportsliga sidan. Han berättade att han funderar över om det ska vara sportchef, manager eller vad ska det vara. Och det är han inte klar med, säger han, förrän om ett par veckor - därefter ska han titta på kandidater och komma tillbaka till styrelsen med.
Du har ingen åsikt i frågan?
– Jo, det har jag, men den vill jag vänta med eftersom det är Pelle Svensson som ska komma med sitt förslag. Och jag skulle bli ledsen om inte övriga i styrelsen hade synpunkter och förslag på kandidater, men den diskussionen har vi medvetet inte öppnat. Jag är hundraprocentigt ärlig när jag nu säger till dig att det finns ingen som vi har kontaktat eller diskuterat med. Och vi har inte heller haft uppe det till en ordentlig diskussion i styrelsen.
Håller du med mig om att det här är den viktigaste frågan rörande MFF:s framtid just nu?
– Det kan du tro. Det är en sak som vi har sagt, och det är att tränare kommer och går, men klubben och en sportchef skall bestå. Det vill säga, klubben ska bestå i eviga tider, och en sportchef betydligt längre än en tränare som kanske stannar i tre-fyra år.
Kan du berätta vad som skulle vara fördel med en manager kontra sportchef eller vice versa?
– Nej, jag kan inte det. Det kan jag inte göra ännu.