Johan Dahlin om god stämning

Malmö FF:s viktigaste spelare under 2010 heter Johan Dahlin, i alla fall om man ska tro Himmelrikets redaktion. - Givetvis otroligt smickrande och roligt, säger nyckelspelaren under pratstunden med Simon Pålsson.

Johan Dahlin vann omröstningen om vem som är den viktigaste spelaren för Malmö FF den kommande säsongen med väldigt liten marginal. Kapten Daniel Andersson slutade på andra plats i den lilla omröstningen. Himmelrikets Simon Pålsson ringde upp Johan Dahlin under måndagskvällen för att få en liten pratstund med nyckelspelaren.

Den där odödliga frågan. Hur känns det?
- Givetvis otroligt smickrande och roligt. Samtidigt så blir det ju en ganska stor press, att man vill prestera och visa att man, vad ska man säga, att det betyder mycket. Det gör det, det betyder mycket. Det var faktiskt otroligt roligt att höra det.

Ser du dig själv som lagets viktigaste spelare?
- Nej, det gör jag inte.. (hehe)

Vilka andra ser du som nyckelspelare?
- Det är väldigt viktigt att vi fungerar som ett lag, fotboll är en lagsport. Det är otroligt viktigt att vi fungerar bakifrån, från målvakt, ända fram till anfall. Man vinner matcher ihop och man förlorar matcher ihop. Så det är viktigt att vi fungerar allihopa och hjälper varandra.

Men finns det någon spelare som det skadar extra mycket om han inte är tillgänglig?
- Jag tycker att det är väldigt viktigt att Danne är frisk och är med. Man märker när han inte är med. Det kanske är ganska naturligt när man varit med länge och på så hög nivå. Han har mycket att tillföra laget, mycket rutin och har en bra ton när det är snack och sånt där. Man lyssnar när han pratar liksom.

Man brukar sträva efter att ha en gjuten nummer ett på målvaktspositionen. Dock så oroar din skada både oss supportrar och MFF som klubb. Hur oroliga ska vi vara och vad är egentligen felet?
- Det bästa är nog att prata med Rickard (Dahan) om min skada, han svarar bättre på vad det är. Men jag har fått en diskskada i ryggen och det har ganska mycket med dagsform att göra. Alltså, ena dagen kan det vara hur bra som helst och en annan dag kan det vara att jag har haft ryggen i fel position, kanske suttit länge, och fått ont. Det är väldigt tråkigt och väldigt oförutsägbart. Det har blivit mycket bättre sedan förra året och jag jobbar ju med det varje dag. Jag vet inte vad man ska säga, men det har varit en sorts försiktighetsåtgärd här i början. Vi har hållit igen lite för att det inte ska bli värre. Det känns ändå bra om man jämför med förra året, vi har bättre koll på det.

Men det finns alltså anledning för att vara orolig att det ska komma sådana dagar du inte kan spela?
- Jag går inte runt och oroar mig för det. Jag har en bra dialog med tränare och läkarteam i laget. Jag och Ricky pratar ju om det varje dag. Vi håller det på en viss nivå. Känner man lite extra en dag så kanske man ska hålla igen lite på träningen, så att man inte gör något förhastat. För det tror jag var mycket av anledning till att det blev som det blev ifjol. Istället för att lugna ner sig och hålla lite lägre intensitet körde jag på för fullt ifjol. Så gav det utslag i längden. Men som jag sa innan har vi bättre koll i år och vi vet lite mer vad vi har att göra med.

Hur är känslan mellan dig som förstamålvakt och reservmålvakterna? Lär du som förstamålvakt ut dina tips till de mer orutinerade eller konkurrerar ni bara?
- Alltså, jag vet inte. Jag tänker inte så mycket på just det. Det är en stor konkurrenssituation mellan oss tre, vi krigar ju alla tre om förstaplatsen. Men det har aldrig varit dålig stämning i gruppen, utan vi jobbar på. Jag tycker att vi har en väldigt bra harmoni i målvaktstruppen. Med Jonnie (Fedel) i spetsen då, som är väldigt mån om att alla mår bra och har roligt tillsammans. Det tycker jag funkar jävligt bra. Det är viktigt att vi har en bra ton oavsett vem som spelar. Det spelar ingen roll vem av oss tre som spelar, vi stöttar varandra ändå. Vi är ett lag, en spelar och två står över. Det är inga onda miner mellan oss.

Kan det bli så att ni tre nästan blir ett eget litet gäng, med tanke på att ni ofta tränar lite själva åt sidan?
- Ah, ja, precis. Vi har ju mycket tid tillsammans på träningarna, då är det viktigt att man har bra sammanhållning mellan varandra. Annars fungerar det ju inte. Då går man ju, vad säger man? Då går man i huvudet på varandra till slut. Jag tycker det fungerar otroligt bra. Och det tror jag att Jonnie har en stor del av. Eller han har, han ska ha all ära för det. Han är en fantastisk person både på och utanför plan, det är väldigt lätt att jobba med honom. Man lär sig något nytt varje dag.

Som anfallare mäts ofta prestationerna i antal gjorda mål. Du är inte nöjd med dig själv om du inte gör ett visst antal mål. Är det likadant för målvakter när det gäller hållna nollor? Är det viktigt att hålla nollan?
- Ah, det tror jag att det är. Jag tror att det gör mycket, det är skillnad på att vinna 6-0 och 6-1. Det gör mycket. Eller mycket och mycket. Det kvittar om det är en straff eller inte, det är fortfarande lite jobbigt att släppa ett mål. Du har rätt där faktiskt, det är skönt och viktigt att hålla nollan. Kanske inte för självförtroendet, men man tänker lite extra; ”fan, där blev det ett mål”. Det är extra skönt att hålla nollan, det är nog som att göra ett mål faktiskt.

Kan det finnas stunder då du ”drömmer” dig tillbaka till räddningar du gjort? Som anfallare kan tänka på viktiga eller snygga mål till exempel.
(skratt) – Ah, det kan jag nog göra.

Finns det något exempel?
- Aaeeh, i Malmö?

Ja?
- Eh.. Halmstad borta ifjol. Vi ledde med ett noll så fick de en frispark i ytterzon. Och så nickade Kujovic ganska nära, men så fick jag en hand på den. Det kändes som en ganska viktig räddning, det stod och vägde lite. Annars vet jag inte, lite svårt att plocka fram något speciellt tillfälle. Men det kändes väldigt bra allmänt under förra året. Att styra backlinjen och laget tillsammans defensivt kändes jäkligt bra. Alltså, att plocka fram småsaker också. Det är ju inte bara att rädda, vi ska styra försvaret och vara aktiv med fötterna. Sådana saker man kanske inte alltid tänker på.

Många målvakter är förknippade med en specifik klubb då de stannar där länge. Hur känner du själv när det gäller din framtid?
- Jag har ju bara varit i Malmö i 6 månader, men jag trivs jävligt bra. Det är en fantastisk stämning, jag får rysningar bara av att tänka på att gå in på stadion. Men även på bortamatcher är supportrarna fantastiska. Det är ju en tolfte spelare för oss, absolut. Jag är väldigt glad att jag gick till Malmö och jag sätter stort pris vid att jag fick komma hit. Jag har kontrakt i tre år till, så vi se hur länge det blir. Det beror ju på hur länge de vill ha mig här (hehe).

Det är lite konstigt när man studerar statistiken från förra året. Vi tog färre poäng hemma än borta, trots att du till och med själv säger att publiken fungerar som en tolfte spelare.
- Amen, det tycker jag att publiken är på bortaplan också. Nu har jag dem i för sig så nära mig i första eller andra halvlek, men man märker det tydligt. Det ger extra tändning och extra glöd, det känner jag alltså. Och det med hemmamatcher och bortamatcher alltså. Om man ser på matcherna vi spelade hemma när jag var med så hade vi ju chanser så att, ja, jag vet inte vad man ska säga. Det var ju otroligt vissa matcher. Jag tror att vi kommer få bättre utdelning i år. Om vi får med oss det spelet vi hade förra året och krydda med några mål och fortsätta ha en bra defensiv tror jag att det kan bli jävligt bra.

Från MFF-håll säger man att vi vill och kan vinna SM-guld. Är toppstriden det som gäller i år då?
- Ja, det var ju därför jag gick till Malmö. Det är en storklubb som ska vara med i toppen varje år. Det tycker jag absolut att målsättningen ska vara varje år. Det spelar ingen roll om det är nu eller om tio år, Malmö är en storklubb och kommer förmodligen alltid vara det. Det hade varit dumt och säga att Malmö inte ska vara med och kriga i toppen.

Avslutningsvis skulle jag bara vilja fråga hur du har firat den internationella kvinnodagen som är idag?
(hehe) - Hur jag har firat den internationella kvinnodagen? Jadu, jag har varit med min sambo hela dagen. Efter träningen då. Vi har varit nere i stan, sen har vi inte gjort så mycket. Inget speciellt, vi har köpt en bikini. Annars är det inte så jättemycket utöver det vanliga. Det är kvinnodagen mest varje dag här (skratt).

Läs vad redaktionen tippade