P16 fick nöja sig med silver
Bra spel och individuella prestationer av hög klass skvallrar dock om att framtiden ser ljus ut.
Uppemot femhundra personer, varav säkert 100 Malmöfans, hade bänkat sig på Grimsta IP:s färgglada hårdplaststolar denna småruggigt kylslagna söndagseftermiddag, dagen efter det att Allsvenskan äntligen tagit slut, för att se Brommapojkarna ta emot våra kommande stjärnor. För oss som befunnit oss på Råsundas ogästvänliga gästläktare 20 meter ovanför gräsplanen dagen innan, så kändes Grimstas gemytliga inramning som en härlig motpol. Så även det ljusblå spelet.
A-laget har genomgående under säsongen saknat en stabil spelstruktur, kamplusta, offervilja och förmågan att våga göra det där lilla extra. Så skönt att våra småpågar visar raka motsatsen. Vi fick se tvåfotsdribblingar, härliga crossbollar, bicycletarensingar i backlinjen och lobbförsök. Tråkigt dock att vi skulle falla på dels en feldömd straff och sedan på en dåligt slagen dito.
I målet gjorde Marcus Dubre en kanonmatch, med stabila resningar på höjdbollar och fina fotparader på frilägen. Kantlöparen Betylla Nergiz visade på fin teknik och löpvilja. Anfallaren Marcus Pode stressade ideligen BP:s försvar och kunde också ha gett Malmö ledningen i den andra halvleken, då han helt ren med målvakten fick dålig träff med sin volley. Inhopparen Mohammed Omeyrat visade även han bra teknik och tillförde ytterligare tyngd på Malmös
mittfält. Och så var det ju Labinot Harbuzi, som undertecknad nu fick se för första gången - för dagen
iklädd skidglasögon och nässkydd efter näsbensbrottet. Det märks att det finns oerhört mycket fotboll i den pojken; en fantastisk tekniker med god speluppfattning och välriktade
passningar, som dock inte hade det rätta flytet igår. Det verkade som om medspelarna litade alldeles för mycket på hans goda teknik och började springa mot motståndarnas mål så fort Labbe fick bollen, istället för att understödja honom. Dessutombrände han ett friläge, där han iskallt försökte lobba in bollen istället för att runda BP-målvakten; plus straffmissen som blev direkt avgörande i straffsparksläggningen.
1-0 till BP kom på straff, halvvägs in i andra, efter ett riktigt tveksamt domslut av domaren Johan Hamlin (som annars var godkänd). Malmökvitteringen kom 10 minuter innan slutsignalen på nick av Max Fuxberg, efter en frispark från höger, strax utanför straffområdesgränsen. De sista skälvande minuterna av matchen borde de ljusblå avgjort, när de fullständigt sprang sönder BP-försvarets krampsmärtande ben.
Förlängningen blev mållös, trots en handfull frilägen åt båda håll, och Labinot var den ende som inte satte sin straff i avgörandet från elva meter. Men strunt samma; killarna visade med sitt fantasifulla, tekniska och optimistiska spel att framtiden inte är något vi behöver oroa oss över.
