Fem snabba efter MAIF - MFF
En bedrövlig halvlek blev ödesdiger för Malmö FF. Ett taggat Mjällby var starkast på Strandvallen och kunde vinna med 4-2.
Inledningen: Spöket från Sölvesborg
Strandvallen har som bekant länge varit en skräckarena i himmelsblå ögon. Sedan tidigare var det känt att planen tillhör en av seriens sämsta. När rapporterna kom om kraftiga vindar och dåligt väder steg den oroliga känslan i kroppen, känslan av att det här skulle bli en tuff eftermiddag. Lägg därtill spekulationerna kring Daniel Anderssons skadekänningar och faktumet att Mjällby med största säkerhet ställt in sig på att göra lördagens publikfest till årets match. Mycket riktigt, efter drygt 20 minuter stod det 2-0 till Asper & co.
Halvtid: Mörker, skam och elände
Tre mål i baken och inte enda avslut framåt. Vad fanns att hoppas på? Det gick inte att begripa hur lilla Mjällby kunde se så mycket starkare ut än stora Malmö. Det var lätt att hitta spelare att skylla baklängesmålen på, men svårare att hitta den spelare som förtjänade beröm? Säsongens sämsta halvlek, utan tvekan.
Andra halvlek: Halmstrået
Inga byten i paus och hemmalaget inledde med en farlighet direkt på avspark. Ändå…Efter fem minuter fick Daniel Larsson läget och tog det! Reducerat och medvind i dubbel bemärkelse.
Uppryckningen: Målfarlig mittback
Vi ger allt vi kan, för Malmö... Vi ger allt vi kan, för MFF! Klackens sång fungerade både som energyboost och soundtrack fem minuter senare. Pontus Jansson höll sig framme på en hörna, och plötsligt var det match igen.
Upplösningen: Sent ska syndaren straffa sig själv
Efter två snabba mål var Mjällby i brygga, sin ledning till trots. I tv-soffan hoppades man på en lavinartad matchvändning, men trycket och tempot avtog successivt. Med en kvart kvar började man istället hoppas på goodwill i form av målvaktstabbar, ett psykbryt från Tobias Grahn i eget straffområde eller en tveksamt tilldömd frispark i Wiltonläge. Inget av detta inträffade dessvärre.
I det absoluta slutskedet lämnade Pontus Jansson backlinjen för att förstärka i den motsatta lagdelen. Rockaden blev resultatlös, även om Malmö tog över bollinnehavet i slutminuterna. Det bollinnehavet resulterade inte i något annat än att Mjällby till slut snodde bollen, slog rätt passning till rätt spelare på rätt sida om linjen och kunde göra avgörande 4-2.
Det snackas ofta om hur dålig Allsvenskan är, hur lågt underhållningsvärdet är inom svensk fotboll och i vilket bedrövligt skick landets arenor och gräsplaner är. Dagens match gav ändå någon slags kvalitetsbesked. Inte ens i Allsvenskan har ett av seriens bästa lag råd att göra en sådan förstahalvlek som Malmö FF gjorde idag. En nyttig lärdom, men med risken att den blir alldeles för kostsam.
