Måndag morgon: Om vinet Rolle inte fick dricka
"Det var några veckor senare och jag gjorde en intervju med Roland Nilsson. Jag kom att tänka på Rolle som mest stod där hemma och väntade på att bli uppdrucken."
En solig aprileftermiddag i Paris förra året sprang jag på Rolle. Den vilade bakåtlutad i skyltfönstret till vinaffären runt hörnet om hotellet. Jag tog det som ett varsel om en ljusare framtid och köpte en flaska; den var inte jättedyr. Expediten förklarade att den var fullt drickbar omgående, men vann på att lagras. Om hon sa det för att få det rätt billiga vinet att verka finare än vad det var vet jag inte (även om jag har mina misstankar).
Det var några veckor senare och jag gjorde en intervju med Roland Nilsson. Jag kom att tänka på Rolle som mest stod där hemma och väntade på att bli uppdrucken. I slutet av vårt samtal lovade jag vår tränare att jag skulle fixa en flaska Rolle till honom om han i sin tur såg till att ordna ett guld till Malmö FF. Jag ljög för honom, jag berättade inte att jag redan hade en hemma. Det lät lite bättre om jag gav honom intrycket av att behöva (jo, det hade ju sannerligen varit en uppoffring) åka till Paris för att köpa den utlovade presenten.
Jag minns att Roland sa något i stil med att han såg fram emot en sådan flaska.
I höstas drack jag upp Rolle. Eftersom jag föredrar rött och Rolle var vit kan jag inte ge något vidare utlåtande. Det var väl okey, på sin höjd. Vill minnas att det försvann ner tillsammans med en påse grillchips från Estrella. Och eftersom det inte blev något guld var det utan något som helst dåligt samvete som jag klunkade i mig dropparna.
Det är för tidigt att besvara frågan: Borde jag ha sparat flaskan till i år? Vi har spelat 14 omgångar och det hinner ju onekligen hända en del på de 16 som är kvar. Men det ser bra ut, eller hur? Visst ligger HIF några poäng före oss, men även helsingborgarna har 16 omgångar kvar att spela. 16 omgångar att tappa poäng på.
Det får ge sig om det blir guld eller silver eller annat, men vid den här tiden på året har MFF de senaste säsongerna haft för vana att ligga någonstans i trakterna av Halmstad och Gefle i tabellen, vilket är lika sexigt som det låter. Det är skönare då att gå till sommarvila med medaljdoften i syrenluften än att planera för en höst där vi ska ställa till det för topplagen.
Jag är inte den som gillar så kallad rolig fotboll om den endast är trevlig att titta på. Jag kunde aldrig förra säsongen förstå de som hetsade upp sig över det så kallade vackra, men ack så oändligt ineffektiva, spelet Malmö FF bar med sig fram till höstkanten. Ändamålen helgar medlen, och segrar är allt. Men kan man kombinera vägvinnande och underhållande fotboll, som Roland har lyckats med i år, ställer jag mig gärna upp och applåderar detta.
Det tycks som om tålamodet MFF haft med Roland kan komma att löna sig. Det är som skrivet drygt hälften kvar av årets allsvenska, men det har sett stabilt ut. Hittills har det varit framgångsrikt till stora delar. Där finns harmoni. Tyngd. Individuell skicklighet, samsat med kollektivism. Jag är imponerad. Assisterande tränaren, spanjoren Pep Clotet Ruiz, har bidragit med mycket. Men framför allt är det Roland Nilsson som jag vill tillgodoräkna detta. I min bok får han inte den uppmärksamhet och det beröm som jag tycker det är på tiden han får.
Jag kan inte längre erbjuda Roland en flaska Rolle, men jag inbillar mig att smaken av den ädlaste valören vida skulle överglänsa en fransk flaska vitt vin.
***********
Ska vi vara oroliga för det finansiella läget i Malmö FF? Självklart ska vi det. En person med väldigt god inblick i MFF berättade redan för någon månad sen att klubben blöder och att svångremmen måste dras åt. Samtidigt tyder det på insikt, som många redan skrivit här och var, när man drar i handbromsen innan det är för sent. Exemplen på det motsatta är alldeles för många.
Den globala ekonomiska krisen kan en enstaka klubb inte göra mycket åt. När inte ens hela länder eller samfund som EU går oblodiga ur den ska vi inte tro att en fotbollsförening kan dansa fram som om ingenting har hänt. Nu väntar för Malmö FF personella nedskärningar och alla utgifter ska ses över. Jag har fullt förtroende för att det här kommer att lösa sig. Jeppsson och Svensson känner jag tillit till.
***********
Semester, detta underbara ord och denna fantastiska tid av ens vardag. I morgon bitti slänger jag på mig ryggsäcken som innehåller få kläder men desto fler böcker, för dit jag ska är solkräm och lättja viktigare detaljer än vad man har på sig. En bekant till mig som hejar på VM undrade hur jag kan åka iväg nu när det är som festligast. Eftersom han inte håller på något klubblag mer än när det går bra för IFK Göteborg förstod jag att mitt svar (missa VM eller MFF?) skulle göra honom oförstående. Jag fick rätt.
