IFK Norrköping - Malmö FF3 - 2
5 snabba IFK Norrköping vs Malmö FF: Mög!
Himmelriket var på plats i Norrköping och gladdes av stämningen. MFF höjde sig i andra halvlek, men IFK:s segermål var riktigt surt...
1 Publiken
Åtta minuter innan matchstart fick jag gåshud. Då drog IFK-klacken igång “Vi älskar Peking”. Även om det trots allt var glest på läktaren, så både lät och kändes det. Och trots att det var fel klack som drog igång så fick jag en go känsla i kroppen.
Inramningen och stämningen som publiken ger på våra allsvenska matcher är så viktig. Och det är inte förrän vi saknat publiken under det senaste året som vi verkligen fattat hur mycket den betyder.
I slutet av matchen lät det som att det var fullt på Parken.
2 Allsvenska comebacker stabiliserade
Äntligen! Johan Dahlin startade i målet och var samma goa stabila Johan som vi är vana vid. Kan knappast lastas för målen (möjligen det andra).
När andra halvlek startade kom Oscar Lewicki in istället för Pavle Vagic. Skönt att se att det också var samma goa Oscar som tidigare som är oerhört klok och stabil i sitt spel. Samtidigt med Lewicki kom också Sören Rieks in istället för Veljko Birmancevic. Det var ett klokt byte för Birma hade inte någon av sina bättre dagar. Kom ofta fel i situationer och tappade mycket boll.
Innermittfältet fungerade mycket bättre när Rakip kamperade ihop med Lewicki. Verkade som att Rakip blev mer trygg med Lewicki bredvid sig. Det avspeglade sig i spelet också, där MFF lyckades etablera ett tyngre spel och tryckte tillbaka IFK betydligt mer än i första.
3 Kalldusch – och replik
IFK hade väl knappt haft ett skott på mål när deras ledningsmål kom i den 11:e minuten. De tog sig snyggt fram på vår vänsterkant och Linus Wahlqvist slog in den hårt till Carl Björk som bara kunde sätta foten till och styra den i mål.
Första tanken då var att detta blir en jobbig eftermiddag i Norrköping. Men MFF ville annorlunda. I princip direkt efter avspark kom bollen fram till Antonio Colak som inte gjorde något misstag och satte bollen bakom IFK:s keeper.
Det gick 1 minut och 17 sekunder mellan målen.
4 Kalldusch – och replik – igen
Och så hände det igen, i den 39:e minuten. Ett IFK-mål som kom lite oväntat, även om iFK tryckt på lite mer. Ett kanske oväntat skott utanför straffområdet, Johan Dahlin möjligen lite felplacerad för just ett skott, som slinker in via bortre stolpen.
Snabb replik tre minuter senare. Bollen “studsar” fram till Antonio Colak (igen) som inte gör något misstag och sätter bollen bakom Oscar Jansson i IFK-målet.
4 Spela tills domaren blåser
Vid flera tillfällen, inte bara i den här matchen, när motståndarna anfaller, stoppar spelarna upp och offsideviftar på linjemannen istället för att fortsätta att spela. Lägg ner det. Fokusera istället på situationen, ta bort motståndaren och bollen och skit i att vifta på offside.
5 Långsamt spel
Påfallande ofta när vi vinner boll och det är i ett omställningsläge, tar det lång tid att komma igång och använda det där övertaget som då istället har försvunnit. Jag tänker speciellt på en situation i slutet av första halvlek, där vi vinner boll högt upp på egen planhalva, Birmacevic får bollen på vänsterkanten - men ingen annan följer med. Ingen som rusar i mitten eller på högerkanten för att utnyttja läget. Och läget rinner ut i sanden.
Till sist
Fram till den 83:e minuten var dagens insats ok, men att “tillåta” IFK att göra 3-2 på det viset är inte ok.
Dagens insats räcker nog mot Riga på onsdag. Men för att gå så långt som vi vill, och kan, måste nivån upp flera snäpp.
Sarr vi!
