Onödigt dramatiskt!

Kvällens tillställning bjöd på några läckra avslut, några billiga försvarstavlor, en oväntad stor publiksiffra och en alldeles onödig dramatik som avrundning.

Malmö FF skulle ikväll upp till bevis för att se om seriens hittills överraskande stora poängskörd bara var en slump, om förlusten senast mot Elfsborg bara var en tillfällighet och om laget skulle haka på ÖIS i serietoppen.

För många var kvällens match en måstematch där tre poäng behövde bärgas och det började i himmelsblå färger. I den andra matchminuten visade kungen och mästaren vägen. Målkungen Peter Ijeh tryckte till bollen efter utmärkt förspel av Niklas Skoog, mästaren i framspelningar. Då kändes det som om Malmö hade kommit till insikt om sin senaste fadäs, nämligen förlustmatchen mot Elfsborg. Men icke. Istället blev det nu Norrköping som började trilla boll, spelade på två tillslag och matade sin snabba anfallare med djupledsbollar. Malmö kunde inte komma underfund med hur de skulle möta Norrköpings boll- och planvinnande taktik, utan valde helt enkelt att skicka långa och förutsägbara bollar från försvarslinjen till herrarna på topp. Det krävs mer Malmö än att bara tro att kungen och mästaren ska ordna allt på egen hand. Malmö blev det jagande laget och Norrköping det hoppfulla laget som började sakteligen närma sig Malmös straffområde. Kvitteringen kom genom Mikael Ström i den 26: e minuten, inte alldeles oväntat med tanke på matchbilden och det faktum att Malmös backlinje inte ville inkludera dess dito på mittältet i uppspelningsfasen.

Malmö FF fortsatte sin jakt på ett mål och ytterligare tre poäng i sin ägo men de tolv tusen på läktaren hade svårt att se hur det skulle gå till. Långbollarna fortsatte och nu utan variation. Undantaget var de få tillfällen som Andreas Yngvesson på eget initiativ satte fart och spurtade förbi både en och annan Norrköpingspelare. För att inte glömma Erik Johanssons stundtals briljanta bollteknik och finter. Hasse Mattisson slet förtjänstfullt på innermittfältet tillsammans med Brian Steen Nielsen. Men skulle detta räcka?

Fem minuter från den behövliga halvtidsvilan fick Skoog den briljanta idén om att dribbla inåt plan, parallellt med straffområdet för att sedan stänka in bollen i bortre burgaveln. Publiken kunde andas ut och Malmö FF kunde gå till omklädningsrummet som rättmätiga ägare av tre poäng.
Blott tre minuter in i andra halvlek innan både publik och Malmösspelarna hade vaknat till liv sprang en ensam Jonas Wallerstedt enkelt ifrån sina bevakare och sköt mycket distinkt in bollen vid främre stolpen bakom en besegrad Mattias Asper. Åter lika i målprotokollet och de tre poängen kändes nu mycket långt borta. Brian Steen Nielsen gick ner för räkning vilket domaren undgick att bli vittne till. Malmö tvingades till ett byte och resten av matchen såg det ut som om laget spelade med endast tio man. Nu ska detta inte ses som om Brian Steen tillhörde de bättre för dagen i Malmö utan bara att hans och Mattissons samarbete är av mycket gott slag och att det märks, verkligen märks, när dessa herrar tvingas vara utan varandra.

Något som gladde och ingav hopp var att Elanga såg ruskigt snabb ute på sin vänsterkant, Skoogs underbara bollmottagningar och spelvändningar, samt herrarna Johanssons och Yngvessons friska och utmanande rusher. Men skulle det räcka till ännu ett mål?

Yngvesson startade något som för varje meter ingav mera hopp. Hans löpning över halva plan, där finterna bestod i att snubbla med sig bollen, slutade med att han blivit frispelad av intet anande lagkamrater. Skottet smekte in i målet via krysset och det var lika vackert som det faktum att Malmö åter hade tre poäng.

Sista tjugo minuterna var krampaktiga. Malmö försvarade sig och Norrköpingspelarna fortsatte med något de gjort hela matchen, att falla enkelt vid minsta kroppskontakt. Något som uppenbarligen föll domaren i smaken. Slutet gott, allting gott, eller?

Malmö ordnade med tre poäng, vilket var det viktiga och faktiskt det enda som räknas en dag som denna. En måste match har bara en vinnare och det är det lag som bärgar sina tre poäng, oavsett hur det går till. Malmö har en hel del att arbeta med framöver. Försvarsspelet och hur de som kollektiv ska agera i matcher som de leder. Förvisso är det bara två poäng upp till serieledande ÖIS men ändå en bra bit kvar till den absoluta toppen, spelmässigt och sett till den mentala biten, framförallt i måste matcher och då mot sämre motstånd. För Norrköpings del tror jag hösten kommer att bli lång och mörk och om de snart inte rycker upp sig kommer den kanske rentav bli nattsvart den 2 november.

Skrivet av:

Thomas Green

Inlagt av:

0 kommentarer